torsdag 22 november 2012

Förlorade minnen....

Idag så har jag cyklat in till byn

Det är ganska så otroligt att det fortfarande går att cykla, den 22 November i Herrens År 2012.

Tror aldrig jag cyklat så länge något tidigare år.
Jag bor ju trots allt i Norrland.

Nåväl väl inne i byn så gick jag upp för en gata på väg mot en av våra gallerior.
Det står en äldre man vid en busshållplats.
Ser att han slänger ett getöga på mig.
På väg tillbaka står mannen kvar.
När jag precis är jämsides med honom stannar han mig och säger;
- Du skulle ju verkligen kunna vara med i ortstidningen nu som Luciakandidat, så långt och vackert hår som du har!

Haha vilken raring alltså.
Detta vrak på 45 som luciakandidat jämsides med alla fräscha 18 åringar.
Ja men det vore något det, eller hur?

Han fick mig i vart fall att le och det är inte många som klarar av det nuförtiden.

I går med mina kräkiga tankar så fortsatte kvällen med tankar om de som jag hållit kär och som gått vidare till en annan förhoppningsvis bättre värld. I och med det så kom jag att tänka på en dikt jag skrev för ett tag sedan under just en liknande kväll...


Förlorade minnen





Ett bleknat fotografi 

är det enda 

som finns kvar 


jag minns inte 
längre 
ditt ansikte 
jag hör inte 
längre 
din röst 

inom mig skriker 
tystnaden 
över dessa 
förlorade 
minnen 

...och ute faller 
skymningen 
sakta


Jo även om vissa känns som det är länge sedan dom gick vidare och att jag ibland bara kan förnimma dom svagt så finns ändå minnen kvar.
Det är bara ibland som de känns Förlorade och den dag jag försvinner ja då finns dom inte längre kvar.
Jag tänder ofta ljus för dem.
Jag behöver ingen Allhelgonahelg för att påminnas om alla de jag saknar och försöker minnas....

Väl mött alla fina!

Kramen om!

11 kommentarer:

  1. Ja varför kan man inte vara lucia vid 45? klart :) man kan skönt att du fick le :) ta hand om dig fina vän kramen

    SvaraRadera
  2. Vilken fin gube att säga en sån sak. =D Varför inte?

    Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo men visst....ändå blir det haha i mitt sinne!

      Radera
  3. Håller med guben!! Otroligt härligt att få en sådan vacker komplimang! Och att det fortfarande finns folk som vågar ge dem!

    Mycket vacker dikt. Och jag skickar massa kramar

    SvaraRadera
  4. Ohh, så härligt med spontana komplimanger, ta åt dig och njut!

    SvaraRadera
  5. Du skulle säkert vara en jättevacker Lucia, kram

    SvaraRadera