onsdag 14 november 2012

En alldeles vanlig dag...

Det kan man väl säga att det är.
En vanlig dag i November.
Undrar vad det är för datum?
En titt i almanackan säger mig att det är den 14;onde.
Termometern visar på 0.6 plusgrader.
Ute är det grått, igenmurat.
Å ingen snö....

Alltså en ganska så vanlig dag.

Barnen har försvunnit till sina respektive skolor.
Mini som har närmast.
Maxi som åker tåg till Umeå och sitt universitet.
Hon kommer inte hem ikväll.
Ska gå och se på Breaking Dawn Part 2 med sin syster.
Blir lite avis, jag vill oxå se den men jag har så lite tålamod att sitta på en biograf så jag får vänta tills den går att se på nätet.
I vilket fall så sover hon hos sin syster i natt så det blir bara jag och Mini i eftermiddag och kväll.
Jag har bunkrat upp med ostkrokar och så har jag mina nybakade kanelbullar som vi ska mumsa på.
Lite kvalitetstid på tu man hand med sonen är ju inte fel.

Annars så har jag en ångest som inte vill ge sig.
I morgon så ska min läkare ringa mig och jag får säga att jag behöver ta en tablett på morgonen oxå för annars har jag svårt att fungera över dagen.
I går var en riktig fruktansvärd dag.
Ångesten gick inte ens över efter att jag svalt den lilla vita tabletten.
Fick ingen riktig ro förrän på kvällen när jag skulle lägga mig.
Då tar jag både ångestdämpande och drömpiller så till slut så slocknade jag som en fura.
Å sov totalt drömlöst.
Vaknat från tre i natt men somnade om var gång.
Det är skönt att sova på natten.
Bra mycket bättre än att sitta vaken.
"På nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd"
Så rätt så för man blir knäpp när man inte får sova.
Helt tokig i huvudet alltså...

Jag får se hur dagen artar sig.
Jag skulle vilja klara av att tvätta mitt hår.
Skulle gissa på att folk skulle tro att jag är smått galen då jag inte tvättat mitt hår sen den 4 Oktober.
Det är ett tag sedan.
Så ni förstår att jag känner att jag borde men det är som att bestiga Mount Everest för mig.
Det berget är djävligt högt.
Jag behöver syrgas.
Jag behöver en sherpa.
Jag har ingen sån...

Nåja, det är som det är!

Hoppas ni har en bra dag alla fina!

Kramen om!





16 kommentarer:

  1. Hu vad jobbigt! Stackars dej!

    Jag har också ångest idag. För idag har jag varken barnen eller killen utan är helt ensam. Jag hatar det så himla mycket! Suck.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas att dagen ändå blev hygglig.
      Kram

      Radera
  2. Jo, jag känner igen det där..
    Att inte ens orka borsta tänderna för det känns som om att bestiga Mount Everest.
    Men man mår bättre trots allt efteråt så försäk duscha el lägg dig i badet.
    Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har planerat hårtvätt till helgen...
      Måste fokusera energi till det ordentligt.
      Vet att det känns bra sen men som sagt, Mount Everest är jobbig att ta sig ens till första baslägret...

      Radera
  3. Kramen om, tebax!

    SvaraRadera
  4. Ååh! Jag önskar att du var här vännen. Då skulle jag tvätta och fixa till ditt hår så att du kunde spegla dig i det.
    Mega styrke kramar i massor / Jane

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad härligt det låter Jane.
      Hade varit dömysigt att bli så ompysslad!
      Kram

      Radera
  5. Höredudu - önskar dig en massa kraft & ork. Alltid!

    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ergo!
      Jag kämpar varje sekund, minut, timme, dygn...
      Kram

      Radera
  6. Skickar över massor av kramar och undrar varför den där ångesten inte kan försvinna/Diana

    SvaraRadera
    Svar
    1. Önskar oxå ångesten putsväck men så lätt tycks det inte vara.
      Kram

      Radera
  7. Nästa gång tvättar du håret i stället för att baka. Även om inte ångesten försvinner så känns det alltid liiite bättre att vara fräsch....kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja kanske det....
      Men bakningen är mer rofylld än hårtvätten..
      Kram

      Radera
  8. Hoppas du får både syrgas och en sherpa!

    SvaraRadera