onsdag 21 november 2012

Kvällskräkiga tankar...

Jaha då var kvällen här.
Jippi, eller, nej det är sak samma vilken tid på dygnet det än är, jag mår crap i vilket fall.
I dag har jag varit duktig och inte tagit ångestdämpande mitt å dagen men särskilt smart var ju inte det då ångesten får mig att nästan krypa ur mitt skinn nu.
Varför ska jag fortfarande försöka vara så jävla duktig?
Läkaren sa i går att det vore bra om jag kunde försöka ta bort den tabletten och klara mig på morgon och kvällen.
Å jag mitt jävla nöt måste ju givetvis försöka trots att jag vet att katastrofen nalkas.
Jag är 45, jag måste lära mig att inte vara duktig.
Man behöver inte vara det!

Jag är en stor idiot.
Jag försöker fortfarande vara andra till lags.
Jag väljer alltid fel karlar som skadar mig på ett eller annat sätt.
Jag gör fortfarande saker mot min vilja som i helgen då jag ringde min sk. mamma för att berätta för henne att min morbror har cancer i hela kroppen och bara väntar på att dö, trots att jag inte alls vill prata med henne.
När telefonen ringer och om jag mot förmodan svarar fast jag helst inte vill kan jag prata bort en halvtimme med någon även om jag inte alls har lust.
Jag ser mig omkring i mitt hem, ser allt jag borde ta itu med men får sån ångest av allt jag inte orkar göra så jag kräks.

Helst av allt skulle jag vilja ligga nerbäddad i sängen hela dagarna men det kan man ju inte.
Man ska kliva upp på morgonen.
Man ska koka kaffe.
Man ska starta upp datorn.
Man ska fundera över den långa, långa döende dagen som ligger framför en innan man får krypa ner i sängen igen.
När barnen är här så ska jag vara den bästa mamman.
Maten ska lagas från grunden, gud förbjude hel och halvfabrikat.
Jag ska orka finnas för dom fast jag helst av allt bara vill skrika,
- Låt mig vara i fred!

Å så ska man inte sörja allt som blivit så fel under sin livstid.
Bara göra sig av med sorg och brustna hjärtan och gå vidare.
Gå vidare till ett mycket bättre liv.

Jag tror inte jag är lämpad för ett bättre liv.
Jag är nog en sån som ska ha det eländigt hela livet så kanske någon annan kan få ha det bättre.

Å jo jag är hemskt negativ i kväll men tankarna i dag har inte varit ett dugg trivsamma.
Beslut jag måsta tagit som gör för ont att tänka på men hela tiden molar inom mig.
Ännu fler beslut som nästan driver mig till vansinne.

Och så denna ensamhet...
Hur kan man känna sig som den ensammaste människa på denna jord när man ändå inte orkar med att träffa folk.
När man hela tiden drar sig undan.
När eremiten skriker att rulla för den stora stenen framför grottan.

Å ändå denna ensamhetskänsla.

Nej, nu ska jag nog inte skriva mer idioti för denna kväll!

Väl mött!

Kramen om!

8 kommentarer:

  1. Styrketankar till dig i kvällen!/Mormor

    SvaraRadera
  2. Millan - skickar många styrkekramar..

    SvaraRadera
  3. Ja visst ska man? Alltig "ska" man. Nä det ska man inte men man tycker att man ska. Den där standarden man stter upp som gör vardagen kravfull.

    Men att vara "duktig" och inte ta ångesttablett mitt på dagen är bara eländigt. Det märker du ju nu. Duktig kan man vara sen när det lagt sig lite, inte i akutskedet. Bättre att ta ordentligt i början så man orkar leva.

    Hoppas känslan ger sig, den gör ju det, förr eller senare. Kramar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har så rätt Pipan.
      Jag måste försöka förstå att nu är inget läge att försöka vara "duktig"

      Radera
  4. Kramar till dej....önskar jag kunde komma över på en kopp kaffe....läkaren är mån om att du inte ska bli beroende av tabletterna. Så ta om du måste. Du måste ändå tro att det ska bli bättre, och du är visst värd att må bra. Vad du än gått igenom, så är du värd en framtid. Du får börja om lite, vända blad. Du ska må bra med dej å skit i karlar. Du är viktigast. Bli ego! Du du du.... Tänker på dej! MAGDALENA

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hade varit trevligt att få ha dig på kaffe, mycket trevligt!
      Jo jag ska försöka bli ego och nej, karlar är inget för för mig i dagsläget1

      Radera