onsdag 28 augusti 2013

Lille Lördagen och myriader av tankar....

Ja men då var vi mitt i veckan igen.
Själv känner jag mig aningen virrig när det gäller vilken dag det är men det är kanske inte så konstigt efter 1 1/2 års sjukskrivning.

Jag sitter och väntar på mörkret.
Då menar jag inte mitt eget inre mörker utan höstmörkret.
Jag vill nämligen tända mina ljuslyktor på mitt köksbord.
Lite småmysa såhär på Lille Lördagen.
Jag tror dock jag får vänta ännu en stund innan det blir dags.

Ljuset i Norrland är ju inte att leka med särskilt om man inte tidigare upplevt vårt dygnet-runt-ljus!
Det är vackert, annat kan jag inte säga men det kommer en tid då jag längtar till mörker och brinnande ljus.
Det kommer, jag vet.
Nu är det ju inte allt med mörkret som jag ser fram emot.
Efter mörkret kommer snön att dala och då går jag vanligtvis i ide.
Orkar inte leva riktigt under den svåra, kalla, bistra vintern vi har här.
Tro hur jag ska genomleva det som komma skall?
Vill inte ens tänka tanken, det gör mig så illa till mods, redan nu!

Nåja, kommer tid, kommer råd som min gamla mormor alltid sa.
Hon har säkert rätt.

Som vanligt så snurrar myriader av tankar i min hjärna.
En tanke jag klurat över på slutet är mitt singelliv.
För jag är ju singel.
Å det finns väl en viss sanning i det älskade E sa häromsistens;
- Trots att du hade två fina veckor på västkusten i juli så är du fortfarande singel. 
- Du kan fortfarande göra precis vad du vill.
- Gå nu inte och bind dig vid tanken på vad som var bra då.
- Det var då, nu är nu OCH du är singel, så tänk som en sådan...

Jag har väl alltid haft lite indikation att hänga upp mig på något som känts bra. 
Trots att jag vart singel.
Tänker på "fd Godingen", jisses så han betydde a mass för mig även om jag liksom visste vad han hade bakom sig.
Jag ville nog inte se att han förmodligen på sitt sätt utnyttjade min blåögdhet då.
Att han mest troligast aldrig tänkte tanken att gå.
Men jag mitt lilla arsle kunde liksom inte vara med någon annan, det hade fått mig att känna mig otrogen, och till vilken nytta då?
Nope, inget gott kom ur den relationen, det enda som hände var att jag anpassade hela mitt liv efter honom, när han hade tid och möjlighet att träffa mig.
Det var sådär 9 1/2 månaders väntan för mig....
Å det slutade med ett sårat, krossat hjärta för min del.
Hans liv fortsatte...

Nej något sådant kommer jag aldrig mer utsätta mig för.
Tack och lov så tillhandahåller jag vishet utifrån erfarenhet.
Jag vet vad som inte är bra för mig i dag.
Å jag har sett vad som skulle kunna bli jättebra.
Men att se/sett kontra leva det är två helt skilda saker.

Jag har sagt tidigare att jag aldrig kommer att bli klok på män och jag håller fortfarande fast vid den åsikten.
Jag har träffat de flesta sorter, fullblodsegoister, lekande, empatiska, omtänksamma, illvilliga, rent-ut-sagt-förjävliga, kramiga, ömsinta, tårfyllda, osäkra, självsäkra...
You name it, på ett eller annat sätt har de bästa jämte jordens avskum passerat revy.
Å hur ska man hitta en man i denna djungel av skadade varelser och lyckas få ihop något med sin egen skadade själ?

Å hur ska man egentligen veta vad någon tycker om en som sällan säger stora ord, som inte gärna pratar känslor?
Å varför i hela himlens namn måste jag fundera på såna häringa saker?

Jag tror jag låter bli.
Avslutar med ett konstaterande som jag vet är sant;
Jag är singel!

Ha en bästaste kväll alla fina!

Kramen om!


2 kommentarer:

  1. Huva ja - mörkret.. vintern.. Nej, jag kan inte ens längta efter att kura ner mig med ljus.. Men, precis som din mormor sa: "kommer tid kommer råd" *ler* Ha det gott singelMillan!

    SvaraRadera
  2. Ja du Millan, det är inte lätt detta med män. Men hur man än vänder på allting så tror jag faktiskt det är så att man måste ha funnit ro i sig själv, man måste kunna njuta av sitt eget sällskap i aktiviteter som man själv gillar för att finna en likasinnad som passar. Jag tycker inte att målet skall vara att finna någon, att det är ett "måste". Målet skall vara att lära känna sig själv, älska sig själv, sedan kommer resten av sig självt. Och nu när du är singel så har du tiden till det, att utforska dig själv, ta chansen att göra det. Kram.

    SvaraRadera