lördag 26 oktober 2013

När jag tittar ut...

...genom mitt köksfönster så är det grått, grått, grått.
Det ser riktigt tråkigt ut.
Träden har fällt sina blad.
Det är definitivt senhöst.
Dock inte särskilt kallt.

I går var en liten märklig dag.
Av någon anledning så tänkte jag jättemycket på min döda lillebror.
Vet inte riktigt varför.
Jag måste ha sett/hört något som gjorde att mina tankar stannade hos honom.
Å det är ju aldrig fel att minnas.
Som jag tidigare skrivit är jag klar med sorgen men emellanåt så forsar saknaden efter honom över mig.
Det gjorde det i går.

Jag lagade mat och så satte vi oss för att äta.
Jag hade dukat med finporslinet och tänt levande ljus.
Trodde att det skulle bli en trivsam och mysig middag om jag ser till min ansträngning men jag hade fel.
Mina ungdomar, jag älskar dem högt, men ibland så kan dom driva mig till vansinne med sitt tjafsande.
Det gör ju tyvärr att stämningen blir lite spänd, inte lika rolig.
Å då jag mår ganska så risigt så blir jag lättare påverkad.
Det slutade med att jag kände mig påhoppad, fick känslan av att det spelar ingen roll hur mycket jag än kämpar för att få livet och familjen att gå runt så är det aldrig tillräckligt bra.
Jo jag vet att jag förmodligen var extra känslig men det bara kom över mig och jag blev jätteledsen.
Ställde mig och diskade bort allt efter middagen och la mig i sängen.
I mörker!

Men, det gick till sig efter att jag legat och vilat en stund.
Vi behövde tydligen rensa luften lite. *L*
Å kvällen avslutades i köket med tjejerna.
Där dom som vanligt höll hov och låda...

I dag ska jag fortsätta kurera mig.
Jag smörjde in bröstkorgen med Vicks i går innan jag la mig och det hjälpte faktiskt till.
Andningen fungerade bättre, blev inte lika tät i näsan.
Gamla hederliga Vicks, fick en barndomsflash när jag kände doften.
Blev alltid insmord med Vicks när jag var liten och förkyld..

Dagens middag blir kyckling i lergryta.
Ska blanda med champinjoner, wokgrönsaker, och lite annat smått och gott.
Till det blir det ris och en fräsch grönsallad.
Bra mat som reder sig själv när den väl står i ugnen, gillas!

Ha nu en härlig Lördag alla fina!

Kramen om!


1 kommentar:

  1. Det är svårt att förlora någon nära. Både min bror och min bästa väninna gick bort nästan samtidigt.
    Jag saknar dom så vansinnigt. Det kan gå ganska långa perioder när jag inte tänker så hårt på dom. Men ibland helt plötsligt utan förvarning så kommer tankarna och saknade jätte hårt. Jag vill ju tro att det är för att deras energier är i närheten.

    Precis så där kan det kännas med min yngsta dotter ibland.
    Tänk vad dom kan göra med ens mående bara genom att säga eller göra fel saker som inte passar in när man faktiskt har ansträngt sig som tex en god och mysig middag.

    En mega krama till dig du fina duktiga mamma och goa bloggvän / Jane

    SvaraRadera