onsdag 9 oktober 2013

Samtal och Bipolär typ 2...

Ja då är jag hemma efter samtalet.
Var väl i och för sig ganska så intressant.
Sista halvtimmen gick åt att diskutera huruvida jag eventuellt har diagnosen Bipolär typ 2.
Tja, jag har ju ingen aning själv.
När jag tidigare läst om det har jag inte tyckt att jag riktigt har passat in på den diagnosen, men vem vet?
Å det är ju som sagt bra att dom undersöker om det nu är så.
Det är ju det här med återkommande depressioner, att jag återigen börjar känna mig mycket låg psykiskt som får henne att börja klura i dom banorna.
Att jag har svårt att hålla balansen i det jag gör.
Har ju en förmåga att starta en lavin när jag tar mig för saker här hemma.
Det blir alltid mer än jag egentligen orkar med och har energi till, när jag väl tar mig i kragen alltså.
Fast jag vet inte om man kan kalla det för Hypomani.
Det är ju egentligen inte så att jag känner att jag har ett energipåslag, mer att jag har svårt att avsluta fast jag är för trött.
Nåväl, har fått med mig ett gäng papper jag ska fylla i tills nästa gång vi ses, så får vi se.
Har redan skummat genom dom och insett att det finns mycket jag skulle svara ja på men definitivt inte allt.
Hon skulle oxå boka in en tid till läkaren framöver för att se över om jag verkligen äter rätt medicin.
Ja, det kan man givetvis undra över?
Jag är ju ingen läkare men min medicinering har inte ändrats sen detta året tog sin början.
Nå en boll är satt i rullning så jag får vänta och se vad som händer framöver!

Å så det jag kan göra just nu för att försöka hålla mig flytande.
Alltid ha alla lampor tända i alla rum jag vistas i här i min grotta.
Att få minst 15 minuters, gärna mer förstås, av dagsljus varje dag.
Så det är min uppgift under kommande två veckor, fram tills vi ses igen.
Det ska jag väl klara av!

Ja, ja det blir en del att fundera över nu.
Tjoho, tur jag har en fungerande hjärna, eller hur var det nu igen?

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

8 kommentarer:

  1. Hm, sånt där är ju så svårt. Jag har hört att man inte behöver ha någon diagnos alls utan kan ha en obalns i hjärnan. har du blivit kontrollerad för det? För det går troligtvis att rätta till.
    Själv tror jag att jag är en överkänslig ADD:are.
    Livet är inte lätt. Specillet när man bara vill vara som alla andra.
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Skönt att få en utredning..
    Man kan ju ha drag av det men ändå inte fullt ut.
    Men rätt medicin är ju bra om man får..
    Kram.

    SvaraRadera
  3. Åh kan ju vara skönt att få veta varför du mår som du gör & kanske hitta en balans med mediciner som gör att du kan ta steget ut & må som du vill håller tummen för det alla fall kramen om

    SvaraRadera
  4. Hoppas att du snart mår bättre. Jobbigt när man inte vet vad det är och inte hittar rätt medicin. Kram Annika

    SvaraRadera
  5. Hoppas att dom kan ta reda på vad det är du har.
    Men det är konstigt att man alltid måste ha en diagnos när man mår dåligt psykiskt.
    Jag har fått ganska många som dom senare tar tillbaka.
    Kramar i massor / Jane

    SvaraRadera
  6. God morgon :) hoppas du fått lite mer sömn denna natt & kan ha en härlig dag ta hand om dig kramen

    SvaraRadera
  7. Hmm, jaaa, jag har ju ingen aning om dessa diagnoser, men det är nog riktigt bra att få det utrett. Och även medicinen. För det som passar vid ena diagnosen får ju helt motsatt verkan vid en annan.. Hoppas du får ett bra svar.

    Kram

    SvaraRadera