söndag 3 november 2013

Den stora vilodagen...

Ånyo en dag av vila.
Har liksom ingen ork till någonting just för tillfället.
Dödsfallet börjar så sakteliga landa i kroppen å det gör ont.
Jag går omkring i ett bedövat tillstånd, är rastlös fast jag inget kan ta mig för, gråter några korta stunder, hostar som en idiot, fryser, vill bara sova men kan inte.
Tror jag befinner mig i Limbo...

I natt har jag i alla fall sluppit mardrömmar de korta stunder jag sovit.
Man får vara lycklig över det lilla.

För en stund sen fick jag ett sms, en påminnelse att jag har tid på psyk i morgon.
Jag gillar den servicen för då behöver jag inte lägga så mycket på minnet som inte finns.
Jag har ju läkartid i morgon.
Får se hur det går om det blir någon ändring i min medicinering eller vad som händer.
Man kan aldrig veta så noga men jag hoppas på en lyhörd och empatisk läkare som ser mig.
Men det tillhör morgondagens plågor.

I dag är det fortfarande Söndag och vilodagen.
Jo jag vilar, det finns inte så mycket mer att göra än så...

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar