onsdag 18 december 2013

Ett naket inlägg...

Ser jag några nyfikna korpgluggar titta in till mig nu?

Nej skämt och sido, jag sitter i min morgonrock.

Har precis tvingat in mig i duschen och tvagat min kropp.
Det vankas nämligen kalas ikväll.
Å inte vilket kalas som helst utan min brors 50 års kalas.
Ett sådant kalas kan jag inte utebli från även om jag ska dö på kuppen.
Njae inte rent bokstavligt dö utan mer för dödstrött för att socialisera med släkten och hans vänner.
Sällan har något känts så gruvsamt.

Det börjar kännas som att jag inte orkar leva.

Gå omkring som en döing dagarna i ända är inte vidare roligt eller lockande.
Jag blir helt apatisk när jag kliver innanför grottans dörr efter rehabiliteringen.
Jag bara orkar ingenting.
Törs inte sova för då är jag rädd att jag inte får en blund på hela natten.
Orkar inte göra något vettigt.
Sitter mest på köksstolen och stirrar på ingenting.
Det känns övermäktigt.

I dag så märktes det väldigt tydligt på rehabiliteringen att jag är väck och inte orkar.

Hen skickade hem mig tidigare.
Jag snabbhandlade och tog bussen hem.
Fick in en slant på kontot i dag så jag kunde fylla på busskortet.
LYCKA!!!
Jag hade knappast tagit mig hem om jag hade måsta gått.
Så illa kändes/känns det nu...

....men jag är ju tillräckligt frisk för att orka det här om man utgår från vad regelverksmänniskorna tänker.
Det dom glömmer är att jag måste orka leva oxå och just nu känns det inte som att jag orkar med det.
Vill sova, sova, sova...
....och inte vakna upp mer!
Inte förrän världen är en snällare plats för mig att vistas i, i alla fall..

JAG ÄR TRÖTT; UTMATTAD; HELT SLUT PÅ, DYNGKÖRD!

Men jag ska på 50 års kalas snart!

Foto på en tårta jag en gång gjort!


Jippi för mig!

Ha det gott alla fina!

Kramen om!




1 kommentar:

  1. Hejsan du Millan - *ler* NU har jag läst ifatt en massa.. Du är duktig du med inlägg medan jag blivit allt sämre på det tyvärr.. Däremot tänker jag ofta på dig och undrar hur det gått för dig på rehab? Som jag förstår är det nästan övermäktigt.. Isch! Det är ju inte bra alls - men förmodligen är det bra att skriva upp allt precis som hon säger. Kanske kan du använda din blogg till att visa hur lite du faktiskt orkar?
    Roligt att läsa att du haft sällskap! Är det en ny bekantskap?
    Det är konstigt vad olika vi är ändå: jag kan INTE sova om jag inte får sova helt själv..

    Skickar många kramar!

    SvaraRadera