onsdag 29 januari 2014

Moahahaha...

Där fick jag igen!
Somnade efter att jag ätit frunch och sovit i en 4 timmar sådär.
Jisses så det kan bli.
Kan väl säga såhär, rehabiliteringen har sitt pris definitivt.
Det kostar på ordentligt!
Nu lär jag inte somna särskilt tidigt, vilket ekorrhjul det blir.
Nåväl inte ska jag sörja över sådant jag inte riktigt kan påverka.
Det vore dumt det!

Å så kommer det upp så roligt när jag går in på bloggen.
Google translator visar sig och säger att sidorna är på Norska, vill jag översätta dem till Svenska?
Moahaha igen!
Kan väl ändå inte tänka mig att min Svenska kan förväxlas med Norska.
"På také liksom!"
Lite roar även mig stundtals.

Av någon anledning så har jag helt plötsligt gått ut på min hotmail lite titt som tätt.
Brukar knappt en gång i veckan kolla vilka mail jag fått.
Det mesta är ändock reklam.
Men nu så ligger det ofta ett litet rart mail för mina ögon.
Å det är härligt när någon tänker på mig.
Att jag upptar en bit av någons hjärta.
Nej, detta är inte någon form av förälskelse.
Men vi har ett gott öga till varandra och det var så länge sen sist vi hördes av så det känns härligt att vi har kontakt igen.
Han har en mycket speciell plats i mitt hjärta.
Han har gjort sig förtjänt av den platsen.
Han är otroligt verbal och så har han en skön röst att lyssna till och den pratar Skånska.
Jag är otroligt svag för den Skånska dialekten, fråga mig inte varför, det är bara så...

På tal om människor överhuvudtaget.
Min privatchaufför är en otrolig människa.
Han är som solen, lyser starkt och klart och sveper in en i positiv dimma.
Gladare och mer positiv karl har jag nästan aldrig träffat.
Han pratar mycket, han skrattar gott och hjärtligt.
Han är verkligen INTE som alla andra.
Nu efter andra veckan så är det som jag alltid känt honom.
Det är starkt jobbat av en chaufför. *L*

Nej nu blir det en kopp kaffe och så ska jag se om det är något på tv.
Senare ikväll ska jag se "Sveriges Mästerkock".


Bild lånad från nätet

Ha en superkväll alla fina!

Kramen om!


1 kommentar:

  1. Visst blir man glad när man får en mail, det är sant. När någon har satt sig ner och ansträngt sig för att skriva några rader:) Men det är samma sak tycker jag...när någon går in på min blogg och gör sitt avtryck där. Det gillar jag också. Då blir man glad:-) Ha en fin kväll med mästerkockarna:-)). Kram

    SvaraRadera