tisdag 30 september 2014

Nå...

...snart dax för veckans första rehab då.
Jag sitter som vanligt i mitt kök.
Har precis slagit upp en mugg med hett kaffe.
Så jag har med andra ord börjat dagen.

Solen skiner men det ser ut att fläkta riktigt friskt.
Nog är det höst alltid.
Men jag har ännu inte tagit på mig strumpor och har inga planer på det heller denna vecka.
...om det nu inte av någon anledning plötsligt blir minusgrader.
Då har jag inget val!

Gårdagen var ånyo en lugn dag jag kan lägga undan.
Det finns liksom ingen energi i kroppen.
Efter ett par vakentimmar måste jag lägga mig på ryggen igen.
Helst sova några timmar om det är möjligt och går.
Det känns som att jag går omkring i seg trögflytande kola hela dagarna som nästan är omöjlig att ta sig fram i.
Jag är så grymt trött på att alltid känna mig trött och mosig och ha en inte fungerande hjärna.
Inte blir det bättre då jag måste i väg på rehab heller.
Jag sitter mest bara av tiden där för att jag måste vara där tre dagar i veckan.
Och det känns på inget sätt bra.
Bara än mer slitigt på mig.
Suck!

Nåväl det är som det är och inte kan man gå på bal och dansa hur som helst.
Jag är inte ens bjuden...

När jag kommer hem i dag väntar jag Maxi och Midi.

Ett favoritfoto på tjejerna tagit en midsommarafton för några år sedan.

Pratade med Midi i går och hon börjar inskolningen på Onsdag så hon måste hämta lite prylar här,
Hon har även fått tag på ett tillfälligt boende så vips är den jäntan borta med.
Hur kan det komma sig att bägge flickorna flyttar hemifrån under ca 1 månads tid?
En sådan höst det varit..
För mig känns det lite overkligt ännu.
Jo jag har vant mig att Maxi inte längre bor här men jag trodde jag skulle få mer tid med Midi innan det var hennes tur men se där som det kan gå.
Nu har jag ju tur, hon flyttar inte till ett annat land och så så jag ska inte klaga.
Det tar en 55 minuter med tåget upp till henne.
Det är ju inte så lång stund men i och med att jag mår som jag gör så kommer sådana resor bli superjobbiga.
Tåg med massor av folk.
Jätteplanerade besök.
Ja ni fattar...

Men jag är naturligtvis glad för hennes skull.
Hon har en plan med ett mål hon jobbar mot och nu är hon definitivt på väg.

Nej nu blir det mer kaffe här.

Hopp om en strålande dag för er alla fina!

Kramen om!

3 kommentarer:

  1. Såå fina döttrar du har :)
    Ha en bra dag!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Jättefina töser du har!! Och visst förstår jag din längtan och saknad efter dem. Hoppas dina dagar blir mindre kola-aktiga... Kramar

    SvaraRadera
  3. 2fina döttrar, som är så lik dej. Mammas tjejer:) kram

    SvaraRadera