fredag 27 februari 2015

En mammas...

...kärlek till sin son.

En hemgjord semla efter en eftermiddag och kvälls otroliga gymnastikpass när det kommer till bärande av möbler, än från det ena rummet, än i det andra.
Det värsta var hörnskrivbordet som skulle bäras ut från mitt sovrum, till hans.
Genom 4 dörröppningar.

Och så jävla tung ( på ren svenska), var det.
Trodde jag nästan skulle dö innan det var på plats.
Jag har kämpat som ett tok, min son likaså.
Men han är yngre och fixar säkert mer sånt här galenskaps-bärande.
Hans rum är klart, det blev superbra.

Nu är det bara att ta itu med gästrummet (hans gamla rum) och min inglasade altan där soffan och bordet hamnade.
Det kanske får vara kvar om vi möblerar rätt.

Åh så beviset på min kärlek till sonen, denna hemgjorda semla!





Han sa att den var supergod.
Så jag får tro honom..
Han har gjort det så bra idag så han är verkligen värd en semla, en hemgjord sådan, av hans mamma!

Kramen om!

1 kommentar:

  1. Men jösses vad duktiga ni har varit - burit och allt! Var försiktig med dig Millan! Och en sådan god semla hade väl du också kunnat klämma ner? ;))

    Ha det gott! Kram

    SvaraRadera