lördag 4 april 2015

Påskafton...




Jag vaknar upp till solsken.
Klarblå himmel.
Hygglig temperatur.
Det bör kännas bra.
Och visst gör det.
Men...

...jag känner mig ensam.
Det är inte ofta det sker.
Jag är ju eremit och jag trivs att vara för mig själv.
Men det är något med Påsken som stör och oroar mig.
Som gör att ensamheten känns mer besvärlig än den borde vara.
Påsken är en familjehelg.
En helg då man umgås, bjuder in folk på middagar osv.
Är man ensam så händer inget sånt.
Å min lilla familj växlade boende igår.
Midi jobbar i helgen där uppe i norr.
Å Maxi har roligheter för sig och jobbar i morgon.
Så ingen familj tillgodo alltså.

Kaffet smakar gott i alla fall.
Och i övrigt känner jag bara för att lägga mig i sängen, dra något gammalt över mig och sova bort den.

Hoppas ni har det allra bäst alla fina!

Kramen om!

2 kommentarer:

  1. Här har vi också solsken :)
    Idag blir det en sväng ut på stan, apoteket. Sen ikv blir det påskbrasa o förhoppningsvis besök :)
    Ha en bra dag!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Förstår hur du känner det. Jag bryr mig inte vad det är för helger...Jo julen är viktig för mig. Men Påsken är som vilken helg som helst tycker jag. Men när ungdomarna åker från hemmet känns det vemodigt...det tycker jag. Synd att vi bor så långt från varandra...annars hade du fått komma över en stund:)) Ett tips..se en film och käka lite popcorn:)) Kram till dej vännen

    SvaraRadera