fredag 4 september 2015

Så har vi Fredag då...och andra funderingar...



Har sovit som en stock i natt.
Vaknade för någon stund sedan.
Jag missade Mini innan han gick till bussen.
Attans, hade tänkt få krama honom Hej Då!

Mini växlar boende idag så han går direkt till sin far efter skolan.
Sen kommer han hit senare idag eller i morgon för att hämta sina saker beroende på när hans far anser det lämpligt.
Man vet ju inte vad dom planerat för helgen.

Kommer att sakna Mini hiskeligt mycket.
Lite lustigt att kalla honom Mini egentligen.
Han är längst i familjen och det har han varit under en längre tid.
Fast inte längre än sin far, han är himla lång han.

Nå i vår familj ser det ut såhär;
Mini, Maxi, Midi och Mamma.
Jag är alltså kortast.
Å det har jag varit länge.

Jag är så ofattbart tacksam för mina barn.
De är mitt allt, de bor i mitt hjärta för alltid.
Det har inte alltid varit lika enkelt som det är nu.
Flera år efter skilsmässan hade jag det jättejobbigt med barnen.
Jag var det svarta fåret (eftersom det var jag som valde att skiljas) och då kunde man bete sig illa mot mig.
Kan knappt minnas hur många gånger jag storgrät när dom växlade boende.
Av lättnad för att slippa för en vecka och av frustration för att det aldrig blev bättre.
Att jag inte kunde bryta ner deras mur och prata vettigt med dem.

Mini var inte lika inblandad som flickorna var.
Han var så många år yngre och han har alltid varit mammas pojk'.
Men töserna, fy så slitsamt det var med dem.
Allt jag gjorde eller sa var fel.
Allt deras pappa sa var rätt.
Det var som att han var en Gud och jag bara en simpel tjänarinna.

Tack och lov så förändrades det.




Det var när jag när jag var nere i Eden med barnen som Älskade E tog flickorna och manglade dom ordentligt.
Hon stod inte ut med hur dom behandlade mig.
Jag hade aldrig klarat av det på egen hand och hon kämpade en hel natt innan hon lyckades riva ner muren tjejerna byggt upp.
Då släppte allt för dom.
Det var tårar och berättelser.
Om vad som varit och vad som blivit.
Det visade sig att det beteende han hade mot mig hade han överfört på barnen.
Exempelvis att det inte går att diskutera med honom för han har alltid rätt.
Och nog mindes barnen hur det hade varit sista åren under vårt äktenskap.
Men dom hade inte velat se att deras far gjorde något fel.
Och så hade han ju ägnat tid åt en del hjärntvätt om mig.
Jag har själv varit med om det så jag vet hur effektivt det är.

Nå efter den resan så började vår relation successivt förbättras.
Å jag stod alltid kvar bakom dem oavsett hur dom behandlade mig som.
Å det gör jag fortfarande och kommer för alltid att göra det.
Jag är så oerhört tacksam för att vår relation gick från att vara väldigt illa till att bli det bästa en mamma kan få uppleva.
Jag älskar mina barn oerhört, har alltid gjort och kommer alltid att göra.
Och jag gav aldrig upp.
Å nu får jag skörda frukten av min möda.
Alla tårar jag fällde för dem är helt klart värt det jag fått idag.

Tänk så mycket man kan stå ut med som mamma!
En mamma står stadig och ger aldrig upp hur hopplöst det än ser ut.
En mamma finns alltid för sina barn.
När dom än behöver en.

Jodå det är Fredag idag och skallen snurrar, som vanligt!

Ha en toppendag alla fina!


8 kommentarer:

  1. Ja, sina barn älskar man såå högt :) Mina barn & min man är det bästa jag har! Saknar såå äldsta dottern ..
    Har suttit o gjort om bloggen idag. Lite höstkänsla över den. Vi har mulet väder just nu.
    Blir snart lunch här, sen ska det handlas...
    Ha en bra fredag!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tittar in på din blogg i morgon så får jag se det höstfina!
      Kram

      Radera
  2. Du skriver så fint och så sant om mammarollen.
    En fin helg till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det!
      En fin helg till dig med!

      Radera
  3. Så sant! En mamma finns där alltid för sina barn oavsett vad ♥ ♥ ♥
    Ha en fin Fredag
    Kram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo så är det även om man vissa perioder måste gråta blod.
      Kram

      Radera
  4. Så öppet och bra skrivet av dig om alla de svåra saker som en skilsmässa innebär för ALLA parter.
    Det är ju inte bara paret som skiljer sig som drabbas. Det är som om en eller flera stenar kastades i vattnet, separationen lämnar också ringar av spår efter sig. Tids nog ebbar allt ut.
    Sänder en styrkekram till dig för att du ska fortsätta orka berätta om dina känslor. Du hjälper andra genom att göra det.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Carita för dina fina ord!
      Kram

      Radera