onsdag 30 september 2015

Se nu blev det min tur...




Sonen stannade hemma igår för han var så förkyld och ja givet så har jag blivit smittad.
Vaknade upp nu med halsont, huvudvärk, snorig näsa och som jag tror en touch av feber.
Jag fick ringa och avboka dagens samtal.
Har ingen kraft att ta mig någonstans idag.

Gårdagen blev ju rätt lugn.
Sonen låg i sängen mest hela dagen.
Jag fick upp honom innan lunch och han fick bestämma om han ville äta frukost eller lunch.
Det blev frukost, han orkade inte äta mat.

Jag blev som vanligt helt sinnesrubbat slut på mitt på dag så jag blev tvungen att lägga mig och sova siesta.
Och jag drömde igen men den här gången var det bara en lugn och behaglig dröm.
Jag drömde om en vackert belägen campingplats i slutet av säsongen där jag fick en stuga gratis och blev inbjuden att vara med på bröllopet som skulle gå av stapeln.
Det var så vackert och fridfullt där att jag inte ville vakna..

När jag sen kom mig på fötterna igen var det dags att sätta igång med middagen.
Jag kokade potatis, gjorde morotsstuvning och grillade falukorv.
Så ropade jag upp sonen som kom in och satte sig i köket.
Jag stod och hällde upp morotsstuvningen i en serveringsskål och minsann så fick hjärnan ett spel och jag fortsatte hälla upp fast det var fullt i skålen.
Mini ropade tillbaka mig i verkligheten igen och jag insåg vad jag gjort.
Som vi skrattade...
Och som jag fick städa upp..
Så nu har jag lärt mig att inte fortsätta fylla på en skål när den är full.

Under middagen frågade jag Mini vad han fick äta för lunch på skolan.
Han tittar storögt på mig och frågar;
- Seriöst mamma?
Och jag säger ju givet att jag vill veta.
- Men jag har ju inte varit på skolan idag, du vet sjuk...
Jamen jaha ja, så var det ju.

Senare säger han att alla andra utom han fick tillbaka teknikprovet idag.
Då får jag ännu ett "spel", tittar på honom och frågar vad f-n det är med läraren han har i teknik?
Mini undrar vad jag menar.
Å jag säger att det är bra konstigt att alla klasskamrater fått tillbaka provet utom honom.
Då tittar han sådär konstigt på mig igen och säger;
- Men jag har ju inte varit på skolan idag mamma, sjuk du vet!
Jamen jaha ja, så var det ju....suck!

Som straff så fick jag ägna sista timmarna av kvällen till att förhöra honom i Kemi och fatta hur lätt det var?
Bara en bok, inga frågor utan dom fick jag ta fram själv eftersom jag läste i boken.
Det var sannerligen ett bra straff.
Jag skrattade som ett tok mot slutet då jag kände mig så hjälplös och Mini skrattade han oxå men lovade att jag skött mig bra.

En sån dag det var.
Jag är ju mer än lovligt förvirrad.
Enligt fass så kan man bli väldigt okoncentrerad och virrig av de nya tabletterna.
Förutom miljoner andra biverkningar.
Jag kan ju blivit värre pga tabletterna eller så är jag exakt likadan men sprider ut virrigheten så man inte riktigt tänker på det på samma vis.

Nej nu ska jag nog lägga mig i sängen och dåsa bort.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!


3 kommentarer:

  1. Krya på dej fina du! Här snörvlar jag o M har feber...ungdomarna är i skolan...
    Kramen om o ha en fin onsdag!

    SvaraRadera
  2. Krya på dig...å håll dig borta från allt som kräver fokus och medverkan...iaf tills febern e borta!:)
    Kram från Karin!:)

    SvaraRadera