måndag 28 december 2015

Första veckan på nya året...






...är det nu när vi går in i dom skälvande sista dagarna av 2015.
Är det en sån här dag då jag ska skriva någon form av reflektion över året som gick?
Nä tror jag passar på den, det blev ju ungefär lika jobbigt och illa som tidigare år.
Jag har inte mått bättre under 2015, ångesten har inte lagt sig och tröttheten är densamma.
Å så är det med det!

Det blev ingen ny kärlek och vänner kom och försvann och somlig kom även så smått tillbaka även om den vänskapen kanske inte är särskilt stark just för tillfället.

Ljuspunkterna detta sista år har bestått av mina härliga ungdomar och min kära väninna Beda som helst plötsligt dök upp hos mig igen.
Vi har genom åren umgåtts flitigt men med långa uppehåll.
Men alltid när det varit länge sedan vi setts har det ändå känts som det var igår.
Å jag har stor behållning av hennes vänskap, den är guld värd!

Ungdomarna gör mig alltid extra varm om hjärtat och under detta år har vi haft många, långa och givande samtal om det mesta som händer i ett liv.

Jag fyllde 48 i somras och av någon anledning så känner jag mig fortfarande som 20 inombords men med mer livserfarenhet än då.
Åldern har jag märkt är bara en siffra, det säger inte så mycket om själva människan i sig.
Jag har ju ett smått galet drag inom mig och kan verkligen spexa till det och har massor av barnasinne kvar (kanske för att jag inte fick vara barn då jag var liten).
Mina ungdomar brukar säga till mig att dom har svårt att tro att jag är i den åldern jag är i.
Du är INTE gammal mamma säger de, och jag känner mig nästan aldrig gammal heller.
Det ska vara då kroppen trilskas i överkant och jag är värkbruten, då kan jag nog tänka att f-n så gammal jag börjar vara...

Som alltid har jag min Älskade E i mitt liv.
Vi har varit vänner länge nu.
Kan det vara 10 år kanske?
Vi pratar nästan dagligen med varandra och vissa dagar blir det flertalet samtal.
Hon är en klippa och har alltid varit det sen vi lärde känna varandra.
Bara så synd att vi så sällan ses men det är ca 120 mil mellan oss så det är i sig inte så konstigt.

Å så har jag ju min kära blogg där jag kan skriva allt från trams till djupaste allvar.
Det jag märkt i mitt skrivande här är att jag tonat ner mitt mående oerhört,  det händer att jag skriver om det men inte lika ofta som förr.
Det har känts bättre att göra så som nu, då det kan vara ganska så svårt för andra människor att förstå vad det för med sig med ett dåligt mående.
Men jag tycker om min blogg och jag kommer att fortsätta blogga som vanligt.
Det blir säkert en berg-och-dalbana under 2016 oxå, som alltid.
Och jag har ju er läsare och andra bloggare som jag tycker så mycket om!

Nu blir det mer morgonkaffe och märkte ni, det blev en liten reflektion över 2015 trots allt!

Ha det gott alla fina!

Kramen om!


14 kommentarer:

  1. Ja man skall nog tänka tillbaka på året o skriva det man vill för det är lätt att glömma sen :) vissa saker är ju mer tydliga än andra :) hoppas din dag blir bra vännen kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack vännen och detsamma till dig!
      Kram

      Radera
  2. Härligt med vänner som de! Ha ett fint slut på året, kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja riktigt goda vänner är verkligen guld värda!
      Kram

      Radera
  3. Läst i kapp mig här inne hos dig. Låter som om att du fick en härlig julafton tillsammans med dina närmaste, men förstår att det kändes mindre roligt att barnen försvann tidigare en bestämt. God vänner är guld värda!❤️

    Kram❤️❤️❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo julaftonen var riktigt mysig med släkt och barn sedan blev det lite tråkigare men det är som det är..
      Kram och ha det så gott i Thailand.

      Radera
  4. Fint att du har en vän som E <3, vänner är mer än guld värda. Och barnen förstås, vad vore livet utan dom....

    Önskar dig ett fint slut på 2015! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vad vore livet utan riktiga vänner, de är verkligen värd sin vikt i guld!
      Kram

      Radera
  5. 2015 är året när jag fått in en helt ny grupp av vänner i mitt liv, genom Fi, och jag är så glad för det!

    SvaraRadera
  6. Härligt att du gillar din blogg, och fortsätter med den. Jag skulle sakna dig här i blogglandia om du slutade att skriva. Man tycker ju om sina bloggvänner och man bryr sig ju om dem.

    Du...jag fyller 49 om några månader, så vi är lika gamla kan man säga. Barnasinne och spex har jag massor i mig. Det är häääärligt tycker jag.

    Ha nu det gott. Dagen och livet blir vad vi tänker och gör det till.
    Detta år 2016 ska bli så bra så.

    Kram till dig.❤

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har listat ut att vi är jämnåriga och jaa massor med barnasinne och spex gör livet bra mycket roligare än utan!
      Kram

      Radera
  7. Härligt att du vill fortsätta skriva. När man bloggat med varandra...så känns det som man känner varandra:) Skulle sakna dej om du slutade...även om man inte bloggar varje dag...som det jag gör just nu. Visst är det så att andra inte förstår hur man mår...om dom inte provat att må just så. Så är det. Äkta vänner är guld värd:) Ha en fin dag. Kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men visst är det så, de bloggar man läst under lång tid känner man för.
      Själv har jag bloggat sen maj 2007 (fast på en helt annan bloggportal då) så det börjar vara ett bra tag nu.
      Kram

      Radera