onsdag 3 februari 2016

Det bara kom...





...ur min mun när jag satt i samtal hos min kurator idag.
Mitt i något vi satt och pratade om så säger jag plötsligt (egentligen utan min egen vetskap);
- Hur får jag reda på om min mamma är död?
Min kurator blev helt ställd, vi hade ju pratat om något helt annat.
- Hur menar du då, frågade hon?
-Ja men jag har inte pratat med mamma på tre år, hon har ingen karl, hon är pensionär, hon har ingen kontakt med sitt förflutna, hur ska någon veta att jag finns om hon dör?

Så fick jag en förklaring om hur det vanligen går till när någon dör osv.
Och sen frågade hon varför detta kom ur min mun.
Jag svarade sanningsenligt att jag vet inte men min mamma har snurrat i mitt huvud de senaste veckorna och jag vet inte varför?

Min mamma är inget att ha, ingen jag egentligen vill umgås med (inte som den hon är i vart fall), ingen jag tycker om, ingen som får mig att må bra.
Hon är som blindtarmen, den finns men är helt ovidkommande för ditt liv, du kan lika gärna vara utan den och leva fortsättningsvis ett gott liv.
Hon är som "a thorn in my eye".
En vagel full med var som det nästan är helt omöjligt att läka.

Hon är inte och har ALDRIG varit bra för mig.
Min kurator sa att nästa gång vi ses så ska vi prata mer om din mamma samt din x-make.
Okej sa jag, det behövs nog.
Sen blev det inte riktigt det vanliga avslutet då hon tar upp mig från det djupa och avslutar lite lättsamt så jag inte ska må skitdåligt när jag går därifrån pga det vi pratat om.
Så dåligt har jag mått hela dagen.
Kopiöst ångestfylld.
Å med gråten i halsen hela tiden....

Stesolid är min enda vän i detta läge, inget annat hjälper, inte ens mina underbara barn.
Dom skrapar lite välmående på ytan av mig men kan inte krafsa fram mer än så.
Shit vad shit det kan bli bara helt så där..


Tänk så mycket som  finns inom en som man inte ens vet men som nuddar ytan utan att helt ge sig tillkänna men får en att må så dåligt.
I det läget är jag nu....

Sorry för ett tungt inlägg men jag har inget val, jag måste få ventilera...

Kramen om!

Ps. Och så har det varit -16 grader här till råga på allt!

8 kommentarer:

  1. Inget barn ska behöva gå igenom en sån uppväxt som du har behövt göra, det är fruktansvärt!
    Att skriva är att bearbeta och att du nu delar med dig om något så svårt är guld värt.
    (Inte för att skrämmas men kan det vara så att du fått tankar om din mor på grund av att det " snart" kommer att hända henne nånting kanske? En förvarning liksom!)
    Att du blivit den finaste människan inside and out är din hämnd. Du förtjänar ALL kärlek du har omkring dig och är världens bästa Mamma till dina egna barn =) Kram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har faktiskt ingen aning om jag har en föraning om något som kanske händer/har hänt henne.
      Känner inte längre någon som har kontakt med henne.
      Men nå, svårt att förklara varför det blir såhär men i dag är en annan dag, en lite bättre sådan även om jag känner mig som en urvriden disktrasa..
      Kram och tack!

      Radera
  2. Hej ibland så kommer du upp saker inom en när man sitter där och pratar och de är ju tufft för man går ju där för att man behöver prata.. de ligger säkert där angående din mamma och du kanske behöver parata om det, eftersom de kom upp..

    När jag behövde få gå hos en psykolog så de jag skulle prata om, blev det inte mycket sagt om utan allt annat som har legat inom mig kom upp istället..Hoppas att det kanske känns lite bättre nästa gång när ni får parata om det..

    Kramar om massor

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser inte fram emot nästa samtal men jag vet att det behövs och att det kommer att kännas bättre på sikt.
      Kram

      Radera
  3. Fina, fina du ❤️ Såklart att du ska skriva av dig, vi finns ju här för varandra både i glada inlägg, såväl som tyngre. Vad skönt att ni ska bearbeta dina mamma under nästa samtal. Du behöver nog i ditt inre få till ett avslut, med allt hon har gjort och utsatt dig för. En mamma är alltid en mamma, säger de kloka. Men tyvärr stämmer det inte alltid.

    En stor styrkekram till fina dig ❤️❤️❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo att skriva av sig underlättar.
      Att få fina kommentarer uppmuntrar så tack vännen.
      Kram

      Radera