torsdag 10 mars 2016

Hur kan man vara så trött...





Jag håller ju på att laborera med den nya medicinen Melatonin.
Det i sig är ingen egentlig sömntablett utan ett hormon som styr vakenhet och sömn.
I går tog jag två stycken då jag hade det lätta gardet sömnmedicin.
Det lätta gardet är Nozinan och Propavan och på det då två tabletter Melatonin.
Jag somnade inte snabbare än vanligt, det tog timmar innan sömnen infann sig .
Jag vaknade ungefär samma tid som jag brukar men det var lögn i helvetet att kliva upp.
Fanns ingen ork alls i kroppen att kliva ur sängen.
Jag låg länge, länge innan jag lyckades.
Och nu känner jag mig alldeles snurrig i hjärnan, det flyter trög kola där.
Så kontentan är kanske att jag inte ska ta två tabletter, det kanske är dumt att bli så paralyserad och omtöcknad att jag inte klarar av att kliva ur sängen.

Och känner jag mig då piggare, nope, bara tröttare än någonsin.

Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till Melatoninet.
Min läkare ville att jag skulle laborera själv och prova olika alternativ men som mest får jag ta tre tabletter.
Hon trodde tom att jag kanske inte behöver mina vanliga sömntabletter.
Om det tvistar dom lärda men jag tror inte på det resultatet.
I morse tog det alltså fem timmar innan jag var i fas med att kliva ur sängen.
Det är inte normalt att det ska vara så...

Som alltid tycker jag att jag tar stryk av alla dessa mediciner jag måste äta.
Hade jag jobbat i dagsläget så hade jag inte kunna ta mig till jobbet.
Jag kan gissa på att jag känner mig mer "normal" efter lunchtid någonstans.

Huvudvärken är i alla fall borta i dag men nack-och ryggvärken är kvar.
Alltid något att glädja sig åt.

Ute är det väldigt vitt, det snöade i går med och nu har vi -2 grader.
Det är ju inte så farligt rent temperaturmässigt.

I går ringde min finaste Pappelino.
Han skrämde upp mig rejält då han berättade om vad som händer i hans kropp.
I går var han hos urologen då han haft problem med kisseriet.
Det var i alla fall inget fel på prostatan men det kommer att krävas en operation ganska så omgående.
Sen berättade han att dom upptäckt ett bråck på stora kroppspulsådern.
Det kräver oxå en operation.
Det var det sista som skrämde livet ur mig.
Sånt är inte att leka med och det var av den orsaken min kära moster dog, blott 55 år gammal.
Hon hade ett bråck som sprack och hon förblödde till döds, hon var bortom all räddning när ambulansen kom.

Varför ska man alltid tänka det värsta?
Varför är det så svårt att tänka att det här kommer att gå bra?
Jag är faktiskt livrädd att förlora min finaste Pappelino.
Han har så mycket liv i sig, är glad och kvick i samtal och världens underbaraste människa.
Men jag är tvungen att tänka positivt nu, som han vill att jag ska göra och samtidigt så har han en så fatalistisk livssyn, det som händer det händer, inget man kan göra något åt.
Å det är ju förvisso sant.

Nåja, var dag har sina plågor. *L*

Nu ska jag dricka mer kaffe och läsa bloggar.

Ha en toppendag alla fina!

Kramen om!






10 kommentarer:

  1. Hoppas att du piggnar till senare idag ! Har varit till läkaren. Ryggvärken inte reumarelaterat, har en låsning uppe till vänster.Fick en cortisonspruta dit. Rekommenderas naprapat...så nu ska jag söka telefonnummer till en i stan
    Kram o ha en bra dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan vara bra att uppsöka en naprapat när du har det sådär illa.
      Kram och ha en fin dag!

      Radera
  2. usch ja att vara så trött är hemskt, kanske kan ljuset pigga upp dig hoppas du får en bekväm dag på alla vis :) stor kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var trött hela dagen så den gav mig inte så mycket tyvärr.
      Kram

      Radera
  3. Hitta precis hit !!
    Vet inte vad du råkat ut för men att vara trött är aldrig kul har dom kollat dina hormoner kan vara ngt med sköldkörteln ?!?!
    Ska läsa lite mer !!
    Hoppas du snart får energi tillbaka
    Kram Sanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går att läsa i ett inlägg som heter "Min sjukdomshistoria" som jag skrev den 23 Februari 2016.
      Kul att du hittade hit!
      Kram

      Radera
  4. Fy för att inte få sova ordentligt. Verkar inte lätt med alla mediciner heller. Och att dras med värk kan jag tänka mig är svårt. Jag har sällan huvudvärk men när jag nån gång har det blir jag verkligen ingen glad figur.
    Förstår din rädsla vad gäller din Pappelino. Så klart man vill ha kvar sina älskade människor omkring så länge man bara kan.
    Jag har varit lite frånvarande de senaste dagarna...kalaset tog musten ur mig, men det är ändå så roligt att ställa till med kalas så jag kan inte låta bli. Men det tar några dar att bli "normal" igen. haha
    Ha en fin fredag. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sömnen är värst men samtidigt har jag haft så här under så många år att jag på något vis vant mig vid att det inte fungerar.

      Kan tänka mig att kalaset fick dig på fall, det brukar väl vara så att man tar ut sig för mycket både innan, under och efter.

      Ha en fin dag!
      Kram

      Radera
  5. Jobbigt att du inte kan få till det med sömnen, för man behöver ju få sin sömn om man ska orka..Hoppas att det blir bättre med din rygg och nacke för det styr verkligen humöret när man har ont där..Hoppas att det går allt bra med din son och jag förstår att du blev rädd. Gör man inte lite så? tänker det värsta när det gäller ens barn, jag brukar även göra det men jag tror att man förbereder sig på det värsta.

    Kram fina du<3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ryggen och nacken är något bättre idag men får se, lyckades halka igen när jag var på väg till affären.
      Får se om det tog på ryggen, det brukar kännas senare.

      Ha en toppendag!

      Kram

      Radera