lördag 20 augusti 2016

Efter samtalet...





Nu sitter jag här igen.
Det är tidig Lördagsmorgon och hos mig är det nästan helt tyst förutom ljudet av perkolatorn som kokat mitt morgonkaffe.
Inte många bilar är i farten, det är ännu för tidigt.
Å jag är ensam.
Mini tittade in vid 15 tiden igår och hämtade sina väskor med saker.
Tänk så fort en vecka går då jag har honom hos mig jämfört med mina ensamveckor.
Dom segar sig fram.

I går cyklade jag alltså in till byn och samtal.
Började med en rejäl miss och cyklade in för tidigt.
Hade tid klockan 11.00 men fick  hjärnstopp och fick för mig att det skulle vara den vanliga tiden, alltså klockan 10.00.
Så jag hade nån timme att fördriva tiden på.
Satt på en bänk och tittade på folk.
Kan vara nog så intressant.

När klockan äntligen var 11.00 fick jag komma in direkt.
Vi diskuterade vad som hänt mig med F-kassan.
Pratade om olika vägar man kan gå men så här innan jag fått brevet och inte vet säkert hur formuleringen lyder så är det svårt att agera.
Vi bokade inte in en ny tid.
När jag får brevet ska jag ringa till henne och då får jag en tid direkt.
Utifrån vad som står ska hon hjälpa mig att överklaga.
Hon har gjort det många gånger.
Sen kan det bli aktuellt att snabbt ordna en läkartid.
I mitten av September kommer dom att ha något som kallas beredningsmöte på psyket.
Då sitter läkare, kurator, f-kassan, soc, arbetsförmedlingen osv och där tar dom upp olika patienter, försöker finna lösningar om det är problem osv.
Där ska hon ta upp mitt ärende och se vad som kan göras.

I värsta fall, att jag måste tillbaka till arbete så tänker hon sitta med i möte med arbetsgivare.
Hon säger att hon står bakom mig och ska hjälpa mig på alla sätt och vis.
Vi ska inte ge oss utan fight!

Detta att f-kassan bara godkände läkarintyget till den sista Augusti trots att dom ännu inte skickat ut brevet och det kommer att ta sina veckor innan det slutgiltiga beslutet säger kuratorn är enbart strategiskt från kassan för att stressa mig och gå tillbaka till jobb utan fight.

Så blev det givetvis prat om hur det här fått mig att må.
Ångest.
Sömn.
Suicidala tankar.
Självskadebeteende.
Ja sånt som händer i sinnet när man tappat gnistan helt.
Hon sa att hon oroades för mig och jag fick ta i hand på att inte på något vis försöka skada mig själv, som jag gjort förut.

I Nov 2012 blev jag inlagd på psyket för att jag försökt skära av mig handleden.
Det var en tid av töcken som jag knappt minns något av idag.
Då skar jag mig för att överhuvud taget känna att jag levde då jag var så tom och kall och zombielik.
Sedan 2013 har jag inte skadat mig själv på sånt vis.
Fast lusten har funnits åtskilliga gånger.
Men den har jag tryckt ner.

Likaså är det med dom suicidala tankarna.
Vissa perioder när livet är alldeles för jobbigt att jag inte vet vilken fot jag ska stå på så eskalerar dom.
Det betyder inte att jag skulle göra något galet för det.
Jag har som sagt försökt en gång och sen insett att jag inte kan göra detta mot mina barn och min familj.
Men tankarna finns latent inom mig.
Å så länge dom bara finns där i bruset av alla andra tankar finns inget att oroa sig för.

När jag kom hem var jag helt totalt och fullkomligt slut på.
Ringde Älskade E för att berätta hur det gått.
Sen tog jag 2 stesolid och gick och la mig.
Jag fick faktiskt sova en stund men blev väckt av mobilen.
Mini hade något att fråga om.
Nå då var det bara att kravla sig upp ur sängen.

Älskade E ville att jag skulle ringa så det gjorde jag.
Så vi hade ett mycket långt samtal än en gång.
Tredje för den dagen..hihi

Resten av kvällen satt jag framför playtv och såg lite tv.
Gjorde kväll tidigt för det var några program på Kunskapskanalen jag hade lust att se.
I natt har jag fått sova lite bättre, mycket skönt!

Å min agenda visar på ingenting idag vilket passar mig bra.
Har ingen som helst energi till någonting alls.

Hoppas ni får en härlig dag alla fina!

Kramen om! 


8 kommentarer:

  1. Va skönt att du får bra stöd av kuratorn. Jag fattar inte varför det ska bråka med sjuka människor. Det finns ju massor med friska som håller sej undan jobb. Ta tag i dom istället kan jag tycka.

    Hoppas du får en skön helg. Men jag förstår att det skulle va skönare om Mini va hos dej så du får lite annat att tänka på.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja min kurator är guld värd.

      Helgen går...men jag gör absolut ingenting.
      Luften har gått ur mig.

      Kram

      Radera
  2. Vad skönt att du får så bra stöd av kuratorn ! Och vad bra att du fick sova ! Här blir det också lugnt...åtminstone har jag inget planerat än....Ha en fin lördag

    Kram på dej <3

    SvaraRadera
  3. Så bra att din kurator stöder dig och kommer att hjälpa dig på alla sätt och vis mot FK. Att hon inte kommer att låta detta rinna ut i sanden för dig. Det är positivt och du kan nog börja slappna av lite grand i alla fall tror jag :) Kram ♥ ♥ ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det känns skönt att ha hennes stöd.
      Tyvärr kan jag ändå inte slappna av.
      Håller på att värka sönder.

      Kram

      Radera
  4. Säger som alla andra, att det måste väl ändå kännas skönt att ha någon på sin sida. Jag menar i diskussioner med envisa FK. Håller och hoppas på dej att du får den hjälp du är värd. Hoppas du får en bra helg trots sonen har åkt. Sköt om dej vännen. Kramisar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo det känns fint att jag har min kurator.

      Kram

      Radera