tisdag 23 augusti 2016

Så kom det då, brevet och annat svammel...





I går när jag gick ut för att hämta posten så låg brevet där.
Brevet från F-kassan.
Jag gick in, sprättade kuvertet och satte på mig läsglasen.
Fick läsa genom brevet flera gånger.
Och egentligen fattar jag inget alls.
Den typ av arbete som jag läser mig till som finns normalt på arbetsmarknaden som jag skulle kunna utföra har jag ingen aning om vad det skulle kunna vara för arbeten.
Att mitt hälsotillstånd  skulle innebära att jag i sådana fall klarar av den typ av arbete som jag inte har en aning om de ens finns.

Å för min del så har jag inget annat val än att gå tillbaka till mitt arbete inom kommunen där jag har min tjänst.
Jag kan ju liksom inte säga upp mig och leta efter den typ av arbete F-kassan säger finns på arbetsmarknaden som enligt dom, jag skulle klara av.
Jag har dessutom ingen utbildning.
Vilken cirkus.

Jag ringde i alla fall kuratorn och sa att jag fått brevet på hennes telefonsvarare.
Trodde hon skulle ringa redan igår och boka en ny tid men så blev det inte.
Får väl se när hon ringer.
Jag tycker inte om att vänta, och det är tydligen det enda jag gör nu.

Å ja nu sitter jag här i mitt kök.
Har precis druckit morgonens första mugg kaffe.
Har en värkbruten kropp och fruktansvärt ont i huvudet.
Definitivt på grund av spänning i kroppen.

Gårdagen genomlevde jag i Limbo.
Jag känner mig allt annat än levande.
Mer på gränsen till levande död.
Och  hjärnan snurrar i ett tempo som ingen skulle kunna följa.
Den lugnar sig inte och jag skulle behöva stillhet inom.
Jag skulle behöva slappna av.

Någon frågade hur det gick med projektet sluta röka nu när jag i övrigt mår så dåligt.
Kan säga inte optimalt.
Har rökt ibland den sista veckan men inte gått tillbaka till som innan.
Min kurator sa att hon föredrar att jag tar en cigg ibland i stället för att ta fler tabletter eller dricka sprit.
Sånt som är vanligt förekommande när man mår så här dåligt och känner att allt i livet går emot.
Nå jag tar inte fler tabletter än vanligt och jag dricker ingen sprit, inte heller öl eller vin.
Det är ytterst sällan det händer och absolut inte i detta läge.

Är det ett misslyckande?
Njae jag är ju fortfarande inne på det men det blev för tungt i livet för att oxå hålla mig helt rökfri.
Men särskilt många cigg har det inte blivit.
Något inom mig tänker sig för.
Den värsta cirkusen måste få lägga sig, sen tar jag tag med hårdhandskarna igen.

Ute är det dimmigt.
Väntar mig att se älvorna dansa på ängen.
Det ser så trolskt ut.
Mycket vackert.
I går regnade det men idag skiner solen genom.
Det kanske blir en skön Augustidag.

Jag tänker inte åka hemifrån om jag inte måste (typ tid till kuratorn).
Däremot kan jag sitta ute på altanen.
Inte långa stunder men lite nu och då.
Fånga lite dagsljus.
Å där är det aldrig kallt, än så länge i alla fall.
Det brukar ligga runt 20-28 grader ute på min inglasade altan.
Så jag fryser inte.

Nä nu ska jag ge mig med mitt svamlande för idag.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!










6 kommentarer:

  1. Det är inget misslyckande alls så får du inte tänka. Visst är det bra att sluta röka men det kommer säkert när du mår lite bättre. så mycket du har att tänka på nu och jag följer dig och skickar stora kramar om det kan hjälpa.. Kram Kram.

    SvaraRadera
  2. Kramar från mig också. Det här är inte lätt, att gå och vänta...

    SvaraRadera
  3. Ja den där instansen kan få en att se både rött och blålila. Bläh. Och att vänta vänta på folk som ska ringa. Som har ens liv i sina händer. Och rökningen... man kan inte göra allt jobbigt på en gång. Om rökningen kan vara det som ger dig lite lugn just nu så vänta med att sluta tills det här har ordnat upp sig lite med FK och allt. Det är lite väl mycket att klara av att sluta röka mitt i väntan och press. Se det inte som ett nederlag. Uff.

    SvaraRadera