onsdag 17 augusti 2016

Som ett knytnävsslag i veka livet...





Jag mår inte bra alls.
Funderar på vad som är meningen med mitt liv.
Grubblar så att hjärnan går i 190 knyck.
Den vill inte stilla sig.

Jag ringde F-kassan igår och pratade med min handläggare.
Läkarintyget var fortfarande inte godkänt så jag ville givetvis veta varför.
Första läkarintyget som dom inte godkände hade delvis med att göra att läkaren skrev så bristfälligt i det.
Och sen hade deras försäkringsläkare gått igenom min utredning och kommit fram till att "trots att jag har begränsningar så har jag full arbetskapacitet".
Ni kan ju tänka er hur jag såg ut i plytet när hon sa det.

Så jag kommer att få hem ett brev inom kort där det står information om detta eventuella beslut, att jag inte längre har rätt till sjukpenning.
Då får jag två veckor på mig att lämna in ytterligare material/bedömning typ från Psyket och sen tar dom sitt beslut.
Handläggaren sa i princip att jag inte längre kommer att ha rätt till sjukpenning utan måste gå tillbaka till mitt arbete, eller anmäla mig som arbetssökande på arbetsförmedlingen.
Jag har ju fortfarande min tjänst på kommunen så i såna fall ska jag alltså börja jobba 75% direkt från en dag till en annan.
Det blir inte ens tal om någon arbetsträning innan.

Jag har anat ugglor i mossen ett bra tag, tyckt att det varit underligt att min handläggare inte hört av sig per telefon eller brev.
Detta är förklaringen.
Hon ville tydligen egentligen INTE meddela mig personligen vad försäkringsläkaren kommit fram till.

Gick ut på F-kassan nu och ser att det sista läkarintyget bara är godkänt tom 31 Augusti så detta verkar ska gå snabbt.

Det känns som att ha fått ett knytnävsslag i veka livet.

Två olika läkare på psyket har läst utredningen och bägge har tolkat det som att jag ingen arbetskapacitet har.
Men försäkringskassans egen läkare har en helt annan tolkning (givetvis).
Jag vet inte riktigt vilken fot jag ska stå på längre.
Har sån djävulsk ångest.
Kroppen är på helspänn hela tiden.

Efter samtalet igår var jag så otroligt stirrig och hjärnan körde som sagt i 190 knyck.
Jag klädde mig och gick bort till grillplatsen i skogen och satt där och försökte lugna tankarna men det gick inte så bra.
Blev lite fotande, så dagens bild är från gårdagen i skogen.

Väl hemma tog jag 2 stesolid samt den nya tabletten men inte ens den dosen fick mig att slappna av.
Har knappast sovit en blund i natt.
Hjärnan maler på.

På Fredag ska jag tack och lov till kuratorn (om det nu inte blir avbokat) och då får jag se hur/om psyket kan hjälpa mig.
Om det finns något sätt så jag slipper detta.

Jag går under igen om jag tvingas ut i arbete.
Å hur ska jag någonsin kunna komma på fötter om det händer igen?

Å tänk att hon (handläggaren) hade en helt annan röst i telefonen igår.
Borta var den omtänksamma rösten.
Nu var den kall och hård.
-Nu är det bestämt att det blir så här PUNKT, liksom.

Nä jag mår inte bra idag.

Ha en härlig dag alla fina!

Kramen om!



16 kommentarer:

  1. Tänk att dom kan vara så iskalla o hårda i känslan mot dej. Man blir upprörd när man läser hur dom behandlar dej just nu. Förstår att du är sömnlös. Dom skulle nog inte vilja byta heller med dej 😔. Fel folk på fel plats...eller hur man säger. Lite mer mänsklighet behövs. Många varma omtänksamma kramar till dej vännen ☺️

    SvaraRadera
  2. Fy fasen. Jag förstår att du mår dåligt och att det är kaos i skallen.
    Varma kramar till dej! ❤

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, kaos i skallen är det allt.

      Kram

      Radera
  3. Usch vad skit du fått nu! Få se hur det blir med mej då jag ska till reumatologen i nästa vecka..vad hon säger
    Kramen om o ha en bra dag

    Kram,kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller tummarna för att det går bra för dig då.

      Kram

      Radera
  4. Men va i helvete!!! så här får dem inte göra! är dom helt dumma eller??? inte klokt o man blir mörkrädd fy va hemskt för dig , hoppas verkligen psykläkaren kan ändra det o hur fasen kan fk läkare ens veta?? han har väl inte haft hand om dig?? åh blir så förbannnad stå på dig hoppas det löser sig håller tummen stor kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tydligen får man göra såhär om man heter och verkar från F-kassan.

      Kram och tack för omtanken.

      Radera
  5. Försäkringskassan har blivit specialister på fula knep och att få avslag är mer regel än undantag. Vad du kan göra är att om du är missnöjd med beslutet från FK så kan du överklaga till Förvaltningsrätten. Det är inte omöjligt att vinna över FK. Men det kan ta mycket tid och energi att få rätt mot FK. Och frågan är om du orkar med dem turerna ? (Du får en länk Hur man kan överklaga ett beslut.)http://solrosuppropet.se/2014/05/hjalp-att-overklaga-myndighetsbeslut/
    Ett tips som jag skulle kunna ge till dig är att DOKUMENTERA allt samröre med FK. Då menar jag att spara data. Vem pratade du med? När fick du det svaret? Hur lång tid tog det innan ärendets blev bemött etc etc. Dokumentera allt!Anledningen till att jag rekommenderar dokumentation är att man kan använda det som bevis om det går till både Förvaltningsrätten och kammarrätten. Kan du söka Försörjningsstöd kanske ? (Om man får Försörjningsstöd och inte får ersättning från FK men är sjukskriven av en läkare kan du om du blir beviljad att få försörjningsstöd få försörjningsstöd tack vare ditt sjukintyg. ) Det kan ju vara värt att prova ansöka och se vad som händer. Fråga din kurator - hon kan nog förklara och hjälpa dig med en ansökan till Försörjningsstödet och sen när du får beslutet från FK hjälpa dig att överklaga beslutet. ( Hon borde veta vem som bäst kan hjälpa dig /ge dig de bästa intygen (någon specialist inom området som är specialist på dina sjukdomar. (Du kanske måste till någon habilitering eller dylikt) Tror inte att ett vanligt läkarintyg från din läkare hjälper längre.
    Jag hoppas verkligen att du kan få rätt mot FK. En virtuell omfamnande kram får du av mig ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tips och goda råd.
      Vet inte vad jag kommer att orka med.
      Avvaktar till kuratorbesöket för att se vad som sägs där.
      Tack för din omtanke.
      Den värmer.

      Kram

      Radera
  6. Det är märkligt, mycket märkligt dessa regler FK har att rätta sig efter. Allt handlar naturligtvis om pengar och det verkar Sverige ha ont om i vissa fall och i vissa förvaltningar/myndigheter. Om du inte får godkänt din sjukskrivning och inte orkar gå tillbaka till jobbet så är väl A - kassa enda alternativet. Efter tre månader kan du få ny sjukperiod (liksom starta om från början med sjukskrivning) om du då ff är sjuk. Inte lätt att vara människa alla gånger - säkert inte alltid lätt att vara handläggare på FK heller. Antar att de begår tjänstefel om deras regler inte följs .... Hoppas att allt löser sig på bästa sätt och att du får hjälp med hur du kan/ska/bör agera. /Mormor

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för omtanken.
      Tror nog inte det går att stämpla när jag har en tjänst, tyvärr.
      Vill heller inte säga upp mig än.

      Kram

      Radera
    2. Nej, så kanske det är ... fy så jobbigt det är för dig. Alla önskar ju naturligtvis att vara friska och krya ... att orka med ... det är rent ut sagt för bedrövligt att de sjuka ska behöva strida och kämpa för sitt "dagliga bröd" och sin existens. Håller tummarna för dig. Många tankar /Mormor

      Radera
  7. Vet knappt vad jag ska säga...har varit precis där du är själv. Min situation var likadan. Fk skickade mig till två oberoende psykiatriker som bägge två kom fram till exakt samma sak. Högst 50%, men mest troligt ingen kapacitet. De bedömde mig som skör. Sen bestämmer Fkläkaren att jag ska tillbaka till min tjänst på 75% (och han har aldrig träffat mig)....och jag hamnade i en sväng som jag inte önskar någon. Blev jag bättre? Nej, sämre...och till slut insåg Fk ,med hjälp av ett läkarintyg som var så fruktansvärt bra skrivet av en läkare som förstod vad det hela handlade om, att jag inte hade någon arbetskapacitet kvar och först då föll de till föga och jag blev förtidspensionär. Ja, det heter ju inte så nu utan...ja, herregud jag har i skrivande stund glömt vad det heter. Det som gör mig så fruktansvärt ilsken är att såna som du och jag inte blir trodda...det är som att vi vill vara sjuka...jag (och jag gissar du också) vill inget hellre än att arbeta och ha gott om pengar...men jag orkar ju inte...ok, jag kan arbeta...men då blir jag sjuk...får ångest och hur mycket kostar inte det samhället? Sen de här turerna med arbetsförmedlingen...ja jisses...så mycket energi i onödan så att säga när slutresultatet ändå blev att jag inte fixade det hela. Jag grubblar en del på varför jag inte klarar att arbeta men försöker sluta för det är ju ändå så att jag inte klarar det, men det gör ont ibland. Usch vilken värld vi lever i. Jag hoppas och ber att du ska slippa cirkusen med arbetsförmedlingen. Skulle så gärna hjälpa dig om jag bara vetat vad jag ska göra. Du får gärna skriva till mig privat om du vill lufta dina tankar. Vi har ju en del gemensamt. Om du vill. Du ser min mejladress på bloggen vid presentationen.Stor kram!! <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina du, det var rart och det ska jag göra vid tillfälle då jag är lite mer samlad än just nu.
      Skriva till dig alltså.

      Varmaste Kramen!

      Radera