söndag 21 augusti 2016

Söndag och aningen dimmig dag samt födelsedag...





Det är inte bara dimmigt ute, det är dimmigt i min hjärna oxå.
Den har liksom slutat att fungera.
Har svårt att hitta orden.
Det blir bakfram, avigt och jag får försöka förklara på annat sätt.
Nu är det ju inte så himla många som märker det.
Har bara pratat med Mini och Älskade E i helgen.

Nå dom skrattar åt mig så det bjuder jag på.
Och ja, jag kan skratta åt mitt eget tillkortakommande oxå.
Det blir liksom bara bedrövligt men ändå ur en skojig aspekt.

Jag hade hoppats att hjärnan och kroppen skulle slappna av lite mer efter kuratorsamtalet men icke då.
Har en otroligt värkbruten kropp.
Huvudvärk som attans (spänningshuvudvärk skulle jag tro då jag nästan aldrig har huvudvärk).
Oro och ångest som äter upp mig inifrån.

Så vidare roligt är det inte.
F-kassan skulle se mig nu.

Jag saknar Mini som bara den men samtidigt så är det nog bra att han är hos sin pappa då jag mår som jag gör just nu.
Jag kan leva ut det, låta det forsa över mig utan att behöva ta på en mask och låtsas som att jag mår bättre än jag gör.
Men nog saknar jag den spjuvern allt.

Har pratat med honom flera gånger sen i Fredags.
Han ringde två gånger i Fredags och en gång igår.
Och för min del så är det bara roligt att höra hans röst.
Han stör mig aldrig även om han ringer och väcker mig.
Gud som jag älskar denna unge.

Idag fyller han 17 år.
Det känns lite tokigt att inte ha honom hos mig.
Han brukar oftast vara hos mig när han fyller år men i år föll det sig inte så.
Jag har svårt att greppa tiden, vart tog den vägen?
Han var nyss en liten parvel, han var nyss den där lilla underbara knytet dom la på mitt bröst efter att jag fött fram honom.
Å nu är han 17 år.





Härlig, empatisk, rolig, beskyddande, jordad, älskad, kamratlig, förståndig, omtänksam, genuint äkta, duktig i skolan, härlig att samtala med, spjuveraktig, lätt till skratt, ja det går att beskriva honom på massor av olika sätt.
Han är underbar min älskade Mini.
Å han är min yngsta.
Å han är min enda son.

Nästa helg ska vi fira honom hos mig.
Jag ska bjuda på mat och tårta.
Jag har tänk göra rispuckar med blomkålscurry och baconlindad kycklingfilé samt sallad.
Det passar både till oss köttätare och till Midi som inte äter kött.
Hon får alltså avstå kycklingfilén.
Hittat receptet i en tidning så det blir spännande att prova.
Kul med något nytt och jag tror att det blir gott.
Så ska jag givetvis baka en tårta oxå.

Men det är inte förrän nästa helg.
Idag har jag skrivit på hans FB sida och så ska jag ringa och sjunga för honom.
Hipp, hipp hurra för Mini som fyller år ida´!

Ha en underbar dag alla fina!

Kramen om!




8 kommentarer:

  1. Godmorgon! Grattis till sonen :)
    Sköna Söndagen är det här
    Ha en fin dag

    Kram,kram

    SvaraRadera
  2. Förstår att du saknar din Mini, och den där känslan av att tiden springer fortare än vad man själv gör. Men lite förvirrad blev jag, fyller han 17 eller 21?

    Önskar dig en fin dag!
    Kramar Christina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är som sagt virrig i skallen, den vill inte riktigt hänga med.
      Mini fyller 17 år, inte 21 som jag tydligen skrev (rättat till det nu).

      Kram

      Radera
  3. Stort Grattis till din son. Mitt hjärta gråter för dig för jag vet hur extremt fruktansvärt jobbigt det kan vara när man hela tiden går med en hemsk oro och ångest (panikångest).
    Jag hoppas att det snart släpper för dig i alla fall. Kram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina du.
      Och tack för att du förstår.

      Kram

      Radera
  4. Skickar en grattiskram som du får ge honom när han kommer hos dej igen:) inte är det lätt för dej att må som du gör. FK skulle bara testa det en dag, kanske dom någon gång förstår dej. Massor m kramar till dej

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det var gulligt och det ska jag göra när han kommer till mig.
      Ja, F-kassan skulle definitivt få prova att gå i mina skor...

      Kram

      Radera