tisdag 9 augusti 2016

Tisdag, dag 2.





Tisdag idag då.
Vädret ute visar på en massa gråa moln men klockan är inte så mycket så man vet aldrig.
Fotot är från Söndagskvällen då det var otroligt vackert och varmt väder och jag cruisade med Beda.

Hur mår sinnet då?
Njae kunde varit bättre.
Jag tror att jag nästan kryper ur mig själv, det kryper och sticks i hela kroppen.
Lite åt ångesthållet.
Och det kanske visar sig som ångest, detta att sluta röka, vem vet.
Gårdagen var i alla fall inte lika enkel som den var under förmiddagen.
Men jag överlevde och är inne på dag 2 nu.

När jag klev upp satte jag mig genast under köksfläkten, tände lampan och startade fläkten.
Sen sitter jag där som en stort fån för det tog en stund innan jag kom på att jag inga cigaretter har och att jag håller på att bli rökfri.
Snacka om att se lång ut i synen antar jag när jag kom på det sista.

Det känns som att jag har ni vet det där klassiska, en ängel på en sida av axeln och en djävul på den andra.
Diskussionerna krockar ideligen för ingen tycker likadant.
Och min skalle är mitt emellan så jag hör bådas argument.
Å ena sidan, du har slutat röka, å andra sidan kan jag köpa ett paket cigg till och skjuta på det, vadå skjuta på det, varför ska du alls sluta röka, jo men det är inte sunt och ekonomiskt inte försvarbart...osv.

Det är en himla tur att jag ännu inte ser kaffe som en onödig och dyr last.
För det tänker jag i alla fall ALDRIG sluta med.
Sitter och sippar på en mugg nykokt kaffe nu och fnissar lätt åt hur korkad hjärnan/vanan är hos mig.
Och har efter det senaste dygnet förstått att det krävs en hel del karaktär för att sluta röka.
Det krävs en del mod oxå.
Och det krävs att stå emot sina egna tankar.

Men jag ska klara av det, så pass mentalt inställd är jag trots att min hjärna/vanan försöker få mig på fall.

I går så ringde läkaren för avstämning av nya medicinen.
Det slutade med att jag ska prova att ta den tre gånger per dag.
Tror inte riktigt på det men får väl testa.
Ska ha en ny telefonavstämning om runt 14 dagar.
Bra att dom vill kolla upp i alla fall.

I går ringde min finaste Pappelino och sa att det var dags för det försenade 50 års kalaset samma kväll.
Jag frågade om han var riktigt säker, tja han trodde då det.
Nå det slutade med att jag tackade nej.
Kände att jag inte mådde så bra och inte skulle orka med en massa folk.
Är lite förvånad över mig själv, jag brukar ha svårt att säga nej men igår fanns inga alternativ.

Nu ska jag fortsätta dagen med mer kaffe.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!


8 kommentarer:

  1. Hoppas att det fortsätter att gå bra med att sluta röka :) You go girl :)
    Ha nu en bra dag


    Kram

    SvaraRadera
  2. Ha ha ja du så kände jag med en på ena sidan o en på andra men jag tog ett bra beslut o är så nöjd idag :) det låter lätt på nåt sätt när du skriver men du fixar det ;) kram å fin dag

    SvaraRadera
    Svar
    1. ag tror att det krävs en hel del vilja och ännu mer för att sluta röka.
      Det är inte riktigt som att glida på ett bananskal.

      Kram

      Radera
  3. Behöver du inte ta några nikotintabletter, eller plåster? För att trappa ner. Sägs ju att nikotin är ett starkt beroende....kram
    /Magdalena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej har valt att avstå sånt.
      Provat i yngre dar och det gav mig inget.

      Kram

      Radera
  4. Det är bra gjort att du försöker sluta röka. Jag har också rökt..o det gick att sluta...så du klarar det du också. Det är bra att du tänker på hälsan. Det är därför man slutar...så var det för mej. Men det är många år sedan nu. Lycka till med fortsättningen. Kram

    SvaraRadera