måndag 19 september 2016

Ånyo en Måndag tror jag i alla fall...





Har en sån där något förvirrad dag då jag inte riktigt får ihop veckodagarna.
Efter Söndag kommer Tisdag, helt självklart, eller inte.
Eller är det Onsdag som kommer efter Söndagen.
Hm, har tramsat hela morgonen med veckodagar.
Det enda jag inte kom fram till är att det är Måndag idag.
Å det är det tydligen säger både mobilen och laptopen.
Dom borde ha rätt.

Så det är Måndag idag då.
Trots att det inte känns så och att den veckodagen hoppat ur minnet.
Då är det alltså en ny vecka.
Å denna vecka har jag två dagar med göranden.
På Onsdag ska jag träffa min handläggare på AF.
På Torsdag så har dom nån slags info på AF, det kräver inte obligatorisk närvaro men jag tänker gå dit så har jag en aktivitet att redovisa senare.
Och så har jag eventuellt en lunch nån av dom dagarna.

Jag fick ett sms i Lördagskväll med en undran hur det står till med mig och hur jag mår?
Telefonnumret var helt främmande för mig.
Så jag skickade tillbaka och frågade vem som undrade?
Fick snabbt ett namn tillbaka.
Ja jisses, det var länge sedan han hörde av sig, typ 1 1/2 år sedan eller nåt.
Själv så blev jag av med numret då min mobil pajade runt den tiden och så hade jag inga nummer på simkortet sparat.
Så han försvann.

Och nu är han tydligen tillbaka.
För att det inte ska bli några missförstånd så är det inte och har aldrig varit en kärleksrelation.
Han är en manlig bekant (totalt olik mig i allt) som jag träffat några gånger på en bit mat ute eller pratat i telefon med.
Jag tror han känner någon sorts skräckblandad förtjusning inför mig.
Jag är så totalt olik honom och hans tänk som man kan komma.
Is och eld typ.

Han dyker upp i mitt liv lite nu och då.
Det kan gå år mellan gångerna men tydligen vill han ha någon slags kontakt ibland.
Han försvinner väl när jag "skrämmer" honom med min uppriktighet när det gäller det mesta.
Han tycker att jag är lite "galen".

Nå men med dagens upplaga av mig själv lär jag bete mig lugnt och städat utan spontana impulser.
Sånt orkar jag inte med längre..
Han kanske orkar med en hel lunch..hihi

Tja gårdagen då.
Den var exakt samma som Lördagen.
Jag är/var helt slut på.
Det blev sängen ånyo en dag.

Jag känner fortfarande av den där extrema tröttheten jag hamnat i.
Den ligger än mer på djupet än tidigare.
I morse tvingade jag mig att klä mig och cykla bort till närmsta affär.
Klockan var nästan 07.00.
Jag handlade lite av deras bra-priser och sen cyklade jag hem.
När jag kom in så satte jag mig på en stol i köket och bara glodde på ingenting.
Så grymt slut på.

Tro när jag blir i närheten av mig själv igen?

Men nå, detta är livet 2016 så det är bara att gilla läget.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!





                  

4 kommentarer:

  1. Hoppas att måndagen blir bra ! Hm jag har min mobil som säger till vad jag ska för mediciner varje dag...måndagar är det ju Metoject, tisdagar har jag vattengympan. Och så hör jag såklart då ungdomarna ska iväg på olika tider....
    Kramen om

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra att ha när man behöver bli påmind.

      Kram

      Radera
  2. Ja man kan ju ändå ha kontakt även om man är såå olika viktigast att man mår bra tycker jag...låter som du haft det oki i helgen kan tänka mig att du är trött för du vet att det finns saker i bakhuvudet som gror med tanke på fk o allt runt dig ...men stor kram på dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut.
      Helgen har gått men det är förstås inte så roligt då jag är så trött.

      Kram

      Radera