fredag 9 september 2016

Jäkla helvetes beslut...





Nå idag kom så beslutet jag gruvat mig så inför.
Givetvis blev det ju inge bättre av att jag lämnade in egna synpunkter, dom hade redan bestämt sig innan.
Det är vad jag tror i alla fall.
Varför det står 12 September- 1 November är för att sista läkarintygets slut såg ut så (dom godkände bara 1/8-11/9).

Så på Måndag den 12 September måste jag tillbaka på jobb eller anmäla mig som arbetslös.
Det sista blir lite svårt då jag redan har ett jobb.
Måste i så fall säga upp mig först och det kan jag ju ändå inte göra.
Vill inte förlora SGI;n på F-kassan vilket jag gör om jag inte direkt börjar jobba.

Har ingen j-kla aning vad jag gör nu?
Har precis ringt kuratorn men hon lär väl inte ringa upp idag.
Gör hon det blir jag förvånad.

Jag har ringt kvinnan på kommunen som jag brukar skicka sjukintygen till.
Hon är sjuk så henne fick jag inte tag på heller.

Nå skulle inte tro att den här helgen blir så harmonisk och lugn som jag hade hoppats på.
Har svårt att se att hjärnan saktar ner.
Den spinner för fullt nu.

Känns som att jag vill kräkas och ångesten den härliga börjar inta kroppen.
Å nej det blir inte bättre av att svära men jag har sån lust och så vill jag skrika rakt ut.

Så nu vet jag!
Jag fick helt plötsligt svårt att andas och så känner jag mig fullkomligt tom!

Kramen om!

Ps. I fall någon undrar så har jag varit sjukskriven sen Mars-12.
Ett försök till rehabilitering gjordes 2014, jag kraschade rejält igen.
Därefter har jag varit helt sjukskriven.
Nu ska jag börja jobba mina 75% från en dag till en annan.
Det handlar inte längre om rehabilitering eller arbetsträning utan ett riktigt jäkla arbete.
Djup suck!

8 kommentarer:

  1. Fan (nu svär jag med) va jobbigt för dej!
    Hoppas ändå du hittar en lösning nånstans...
    Varma kramar 💜

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svär på du, det är okej!
      Just nu ser det mesta svart ut men jag får se vad som händer.

      Kram

      Radera
  2. Men vad i alla glödheta.....!!!!! Jag är tyvärr inte förvånad men blir ju lika arg varje gång. Hur f........n kan man komma fram till ett sånt här beslut?????? Har följt dig här men skriver inte alltid kommentarer för jag är helt enkelt för lat...men nu måste jag ju skriva. "Förstår" hur du känner dig och önskar jag kunde peppa dig och ge dig nåt råd men jag vet ju hur förvirrad den där cirkusen är med FK och arbetsförmedling....och råd är kanske inte heller det man vill ha. Tänkte bara att om jag visste nåt sätt som kunde hjälpa dig...men...tyvärr vet jag inte det. Om du har kvar ditt arbete så antar jag att de förväntar dig att du ska komma tillbaka. Vet din arbetsgivare om det? Det som till slut hjälpte mig, kom jag på nu, det var att när jag varit i arbetsterapi eller vad sjutton heter det (tappar ord alltmer...) då såg ju de jag var hos att jag inte hade nån vidare arbetskapacitet och de vittnade om det för FK. Kanske det var det som till slut fick FK på "fall" för min del. Men hur kostsamt var inte det för mig?? Ångest och panikångest, jo jag tackar jag. Jättekul!! Och man är ju inte sån för skojs skull liksom...
    STOR KRAM! <3 <3 <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din omtänksamma kommentar, den värmer.
      Jobbet vet ingenting, har inte haft kontakt med "själva arbetsplatsen" på närmare 4 år. Jag skickar in mina läkarintyg till en kvinna på kommunen som har hand om sjuka/rehab. Hon var sjuk idag så jag fick inte tag på henne.

      Någon form av arbetsträning blir det inte tal om för min del om jag ska utgå från vad F-kassan skriver. Jag ska jobba mina 75%, PUNKT!

      Snurrigt, rörigt, trassligt, en enda röra och bara kaos, så känns det nu och samtidigt alldeles förskräckligt tomt!

      Kram fina du!

      Radera
  3. Vad hade FK för motivering till beslutet? När FK brukar avslå så är det oftast obegripliga och väldigt korta motiveringar. När det egentligen skall vara väl motiverade grunder. Det är en viktig del av rättssäkerheten att du vet vad du skall överklaga. Du kan begära ut din journal (kallas så även på FK) för att se hur de har dokumenterat beslutet. Då ser du förhoppningsvis saker som fattas. Helt galet är det att FK bara kapar av bandet med dig. Och inte kollar upp först hur mycket arbetskapacitet du har kvar genom att låta dig exempelvis arbetsträna några veckor innan de beslutar att avslå din sjukskrivning. För då hade FK måhända haft en annan uppfattning tror jag om du skulle ha fortsatt sjukskrivning eller inte...
    Cyberkramar ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du FK;s motivering kan jag inte påstå att jag begriper alls.
      Behöver en tolk.
      Får se på Måndag då jag ska träffa en överläkare på Psyket samt kuratorn om dom kanske förstår mer än jag.

      Tycker allt är bara helknasigt.

      Tack för kommentar och omtanke!
      Varm Kram!

      Radera
  4. Det är det som är så sjukt i det hela. Jag har ofta sagt att "man får vara väldigt frisk för att kunna vara sjuk"...för i det läge du befinner dig nu så skulle du behöva gå igenom ditt ärende och kämpa med (mot) FK MEN det är ju precis det man inte orkar när man inte är frisk. Så i princip anser jag att FK i detta fall, och tyvärr i många andra fall (inklusive mig själv) slår på den som redan ligger. Jag har haft turen att ha hjälp av min syster som ryckt ut när det gått för långt. Hon är lite insatt i såna här problem genom sitt jobb. Som Bara vara jag säger så borde FK låtit dig arbetsträna åtminstone, inte stänga av dig! För om du får arbetsträna igen så lär de med tiden upptäcka att det inte fungerar....de har lite svårt för att förstå...förlåt FK att jag blir sarkastisk, men såna här beslut gör ju folk sjukare! Usch vad arg jag blir. Men nä...kram på dig igen och sträck på dig, du är värd nåt mer än den här cirkusen!!! <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har så rätt i att man måste "vara frisk för att kunna vara sjuk".

      Kram och tack för din kommentar!

      Radera