söndag 23 oktober 2016

Söndagsmorgon och en panikångestattack a' la hell...



Millan 2012


Helgen rör på sig.
Det är redan Söndag.
Jag sitter som vanligt med en mugg kaffe bredvid mig.
Jag mår inte bra.
Har haft en sån där förskräcklig ångestnatt.
Det är värre än mardrömmar.

Nuförtiden så manifesterar sig min ångest ofta rent fysiskt.
Jag brinner, hela min kropp står i lågor och det är otroligt smärtsamt.
Jag får ångest a' la hjärtinfarkt.
Det är en fruktansvärd upplevelse.
Man tror inte man ska överleva natten.
Känslan av att vara på väg att dö är förlamande.
Och smärtan är så gräslig att jag önskar att jag vore död så att jag slapp känna.

Jag vet inte riktigt vad som orsakade nattens helvetiska panikångestattack.
Kanske verkligheten kom i kapp.
Hela höstens alla bekymmer.
Oavsett vad det beror på önskar jag innerligt att jag slapp genomleva såna nätter.
Inte ens stesolid hjälper.
Suck!

En gång efter en panikångestattack skrev jag en dikt.
Det kan ju vara ganska så svårt att förstå innebörden av så kraftig ångest om man aldrig varit med om det själv.
I den här dikten försökte jag beskriva känslan.
Håll till godo;





Skräck 

En natt gick jag genom mörka skogar 
driven 
av ett galet vanvett 

kvistar knastrade under mina 
blödande 
bara fötter 

det var ensamt 
det var bara jag 

men bakom mig hörde jag något smyga 
tassla 
obehagligt lätt 

trots att jag vände mig om 
fann 
jag inte minsta skugga 

ingen förutom mina rädslors 
tunga 
krumma dygd 

krypande, smygande på mig 
dödande 
som på en blixtklar sekund 

andhämtningen tung 
svår 
obevekligt påstridig 

gråten i kroppen som 
riste 
flämtande av smärta 

självande spasmiska 
rörelser 
genom mossbekläden mark 

djupdykning ner i mörkrets 
svarta 
helvetiska håla 


demonerna längs stigen 
blev 
fler och fler 

striden blev kort 
alltför 
kort 

när jag liggande 
darrande 

på marken gav efter 

gav efter för skräcken 
som 
sugit tag i mig 

skräcken som 


förlamade mig.


Just nu så kokar jag ägg till dagens frukost med MIni.
Jag har även gjort en burk  lingonsylt som står ute på altanen och svalnar.
Jag tog fram köttfärs Igår och tanken var att göra köttfärsbiffar.
Lite grann ångrar jag mig nu för jag känner mig helt utschasad.
Men jag kan ju inte gärna lägga tillbaka upptinad färs i frysen så jag får vackert ta mig an biffarna.
Till det blir det pressad potatis (från igår), sås (som jag tagit fram från frysen), kokt grön sparris och min nygjorda lingonsylt.

Förutom att jag måste laga middagen så kommer dagen att bestå av vila och återhämtning.
Ångesten har ännu inte riktigt släppt greppet om mig men förhoppningsvis så klingar den av under förmiddagen.

Ja vad ska man säga, här är mitt liv, inte alltid så lättsamt, men det går knappast att göra något åt det!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!





10 kommentarer:

  1. Men stackare där, det gör ont i mig att läsa hur du har det nu, men även om din dikt är mörk så är den vacker på nåt sätt...du har förmågan att skriva ...låter som en god måltid hos dig idag :) här blir det nog bara 2 stekt ägg maken har matlåda som jag gjort innan. Ha en fin dag som du kan stor kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Eva.
      Å maten blev väldigt god trots att det tog på, energin fanns egentligen inte.

      Kram

      Radera
  2. Duktig du är på att skriva och beskriva hur du känner det. Men tråkigt att du inte mår bra, men maten låter som det blir gott och så kul att ha mini hos dig. Det piggar upp hoppas jag. Ha en skön söndag och ta hand om dig.
    Stor kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Gittan, att skriva kan vara förlösande.
      Ja det är härligt att ha Mini här.

      Kram

      Radera
  3. Men oj vad tråkigt att du mår så dåligt..det gör ont i mej med då jag läser. Hoppas att det ordnar sej o att du får en trevlig söndag
    Många Kramar <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, det är jobbigt med dom där jäkla panikångestattackerna.

      Kram

      Radera
  4. När jag läser dikten tänker jag på Per Lagerkvists expressionistiska dikt, Ångest är min arvedel. Otroligt starka känslor i det du beskriver.

    Ledsen att du måste må såhär. Fint och starkt att du kämpar på som du gör. Koka ägg brukar jag också göra, tänker att det är ett bra sätt att börja dagen på. Varje ny dag är en ny möjlighet.

    Önskar dig en lugn och skön fortsatt söndag!
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland är det skönt att få tankar, känslor på pränt.
      På något vis förlösande även om ämnet i sig är jobbigt.

      Å jag har en lugn och behaglig Söndag, ångesten har klingat av så nu är jag mest bara jättetrött men på benen.

      Kram

      Radera
  5. Du skriver ju så bra så man blir alldeles ...ja, vad ska jag säga...det är så bra helt enkelt! Skönt att kunna få ner sina känslor på pränt. Det har jag gjort ofta.
    Jag som upplevt panikattacker a la hell kan känna igen mig även om jag tror att varje attack är unik och olika för olika människor men det gemensamma är dödsskräck, man tror verkligen man håller på att dö. Det är en vedervärdig upplevelse. Sen finns det väl lättare och svårare attacker men har man nån gång upplevt en svår, då förstår man varför en del tar livet av sig. Jag hade starka attacker varje dag i flera veckor och jag höll på att mista förståndet...det var så fruktansvärt otäckt. Som om jag satt fast i min kropp och inte kom ut, fast jag ville det. Usch...
    Men jag mår ju bra nu som sagt och jag hoppas innerligt att du också kommer dit en dag.Men FK gör det ju inte lättare för dig! Fy på dem!
    Stor varm kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack finaste.
      Jo du har rätt i att ångesten och hur den känns och manifesteras är individuellt.
      Dessutom är det oftast skillnad från en gång till en annan, vanlig vardagsångest eller riktigt skrämmande panikångestattacker.
      Har läst mig till att du tidigare hade kraftig ångest, det är skit helt enkelt.
      Så skönt det måste kännas för dig att slippa den nu.
      Hoppas oxå på att min ångest på sikt ska ge sig.

      Kram och ha en fin kväll!

      Radera