torsdag 10 november 2016

Vaknar upp ur en rent ut sagt vidrig mardröm...





Finns det något värre än att vakna upp ur en kolossalt hemsk mardröm och inse att den egentligen är sann, verklig, ingen dröm, även om det hände för många, många år sedan.

I morse vaknade jag på det sättet.
I drömmen sitter jag på golvet i köket.
Hela min kropp är stel och nedkyld.
Det känns som ögonen blöder, så många tårar jag fällt under natten.
Jag sitter stilla, kan inte röra mig.
Jag är alldeles tom invärtes.
Jag försöker sakta kliva upp från golvet.
Jag tar stöd av stolen, hela kroppen värker när jag äntligen står upp.
Värker av gårkvällen, värker av att ha suttit i samma position hela natten.

Jag går in i badrummet, tittar mig i spegeln och undrar vem det är jag ser?
Mitt ansikte är rödflammigt av gråt, mina ögonvitor blodstrimmiga.
Min själ är tom.
Jag ser en "död" människa.
Jag undrar varför det blev så?
Vart tog jag vägen?

Nu i vaket tillstånd känner jag mig aningen skakis, lite darrig och rädd.
Jag är inte längre rädd för honom, jag är rädd för att dessa drömmar fortfarande finns kvar inom mig.
Jag är rädd för att det alltid ska vara så här, att jag i drömmen blir påmind om det som varit.
Jag är rädd för att dessa nätter sittande mot ena väggen på köksgolvet för alltid ska vara inetsad i min själ.
Att jag aldrig kommer att glömma dem.

Jag vet att man inte kan glömma det som varit, man kan integrera det i sitt normala liv utan att det stör, precis som med sorg men jag vill INTE bli påmind, jag vill INTE komma ihåg längre.
Jag vill för alltid lägga in dessa minnen/drömmar i en liten ask, ställa undan den och sen inte längre tänka på att den finns.

Jag vill slippa dessa mardrömmar!

Så dagen kunde ha börjat bättre.
Å idag ska jag hemifrån, har samtalstid på förmiddagen.
Måste göra mig i ordning för det.
Alltså klä mig varmt så jag inte fryser ihjäl.

Innan samtalet ska jag gå till affären i byn.
Panta bort en massa petflaskor samt handla lite av deras veckans bra-priser.
Det blir ingen storhandling, bara några varor, kanske en kasse ungefär.
Och inget tungt, pallar inte att bära med min nacke och axlar som totalt fuckat upp.

Efter samtalet tar jag mig hem så fort som möjligt.
Å sen blir det lugn och ro och vila för mig.

Vad hittar ni på idag?

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

Ps. Fick precis  telefon från Psyket, samtalet avbokat då kuratorn är sjuk.
Ska ändå in till byn för den där lilla handlingen jag tänkt göra.

14 kommentarer:

  1. Usch ja vilken dröm alltså ;(
    Idag ska jag skjutsa sonen till skolan....sen blir det nog att handla ngt också
    Synd att kuratorbesöket inte blir av...
    Ha en bra dag i alla fall
    Kramen om <3

    SvaraRadera
  2. trist eller inte? att hen var sjuk ..hoppas inte min är dert då går det för länge mellan varven. Men fy vilken dröm det förstår jag att det kan sätta spår ...:( man mår inget bra efteråt.
    Bra att kunna panta det gör vi med, blir lite av det ju :) ta hand om dig o vila stor kram <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är ju vad som händer vid avbokningar, risken att det blir för långt mellan samtalen för att det ska bli riktigt bra för en själv!

      Kram

      Radera
  3. Men så hemskt!! Så hemskt att ha sån mardröm...som det vore verklighet. Jag lider verkligen med dej. Man vill inte bli påmind i sömnen också. Jag gillar inte heller mardrömmar...speciellt dom som rör mina fina familjemedlemmar...usch. Kramen till dej

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är hemskt särskilt när grunden är sann och har hänt även om det nu var länge sedan.

      Kram

      Radera
  4. Fy vilken hemsk dröm det lät som och att det var sanning bakom blev ju ännu värre.
    Alltså...jag undrar, hur ofta är de sjuka de som du ska prata med?? Vart är vi på väg...inte bara patienter utan även de som jobbar är sjuka...nåt är ganska så fel.
    Inte kul att frysa, läste ditt förra inlägg och jag var tvungen att ta på mig en kofta...haha...hoppas du känner dig varmare idag!
    Kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja den drömmen var hemsk.
      min kurator är sjuk väldigt ofta, åtminstone denna höst som varit.
      Tror att det kan vara arbetsbördan, men vad vet väl jag?

      Kram

      Radera
  5. Hemskt med mardrömmar . Hoppas du slipper sånt.

    Önskar dig en fin fredag och stor kram.

    SvaraRadera
  6. Usch det är så hemskt med mardrömmar. Ibland har man svårt att veta om det är en mardröm eller sanning. Kan ju kännas så sant samtidigt. Hoppas du slipper mardrömmar inatt! Sov gott fina du! Kram <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är inte roligt särskilt när man drömmer om något som hänt tidigare under livet.

      Kram

      Radera
  7. Usch då, inget kul att vakna upp med det och att bli påmind. Tråkigt att kuratorn var sjuk igen också, det blir ju ingen ordning på det. Men som du säger det kan ju vara bördan på jobbet som sätter spår, det verkar ju vara lika överallt nu. Ta hand om dig och skickar med en stor kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för kramen den kändes varm och go.
      Å nej dessa jäkla drömmar kan jag hellre vara utan för jag vill inte bli påmind längre.
      Men dock svårt att göra något åt drömmar.

      Kram

      Radera