söndag 15 januari 2017

Chock och död...





Jag är helchockad!
21.45 ringde det på min dörr.
Jag hade lagt mig och var precis på väg att somna.
Utanför står två poliser.
Jag får riktig panik när dom frågar om jag är Millan och ber att få komma in och sen vill att jag ska sätta mig på en stol i köket.

Inom mig känner jag världens avgrundsvrål byggas upp för jag tror att något hänt någon av mina döttrar.
Tack och lov var det inte så.
Det handlade inte alls om dom utan om min mamma som hittats död på hallgolvet i sitt hus.
Hon hade tydligen ramlat på stan i förra veckan.
Fått hjälp att ta sig hem och inte velat söka läkarhjälp.
Grannarna kom på att dom inte sett henne på åtskilliga dagar och kontaktat polisen.
Ikväll tog dom sig in i huset och där låg hon, död på hallgolvet.

Jag gissar på en stroke eller liknande.
Men om det är så får vi veta efter obduktionen.

Jag är helchockad och vet inte riktigt vad jag ska känna.
Jag hade ju ingen relation med henne.
Det gick ju tyvärr aldrig.
Jag har inte träffat henne sen 2001 på mormors begravning.
Hon har inte velat veta av mig (eller mina bröder).
Och nu är hon död!

Det känns som något gått sönder inombords och samtidigt så känner jag ett okej, jaha liksom.
Jag känner mig ambivalent, vet inte än hur jag ska känna detta som.
Men hon var trots allt min mamma som jag någonstans inom mig alltid älskat även om hon sällan förtjänat det.  

Min mamma blev bara 72 år.
Jag undrar om hon var medveten om att hon höll på att dö när hon låg på golvet i hallen?
Jag undrar vad hon i så fall hann tänka?
Jag undrar om hon tänkte på sina barn eller barnbarn, alla oss som han valde bort i sitt liv?
Men hon kanske aldrig var medveten, det gick kanske med blixtens hastighet.
Jag hoppas på det sista så hon slapp plågas.
Men vem vet?

Det här kommer att ta sitt tag att smälta och det kommer att bli en hel del praktiskt att ordna.
Hon bor/bodde i en annan stad och ägde sitt hus så som sagt det finns en del som måste fixas.  
Skatteverket, begravning, räkningar, försäkringar, tömma huset, sälja huset osv

Det känns ytterst märkligt!

Jag tror inte att det blir mycket till sömn för mig i natt!

Kramen om!

5 kommentarer:

  1. Beklagar! Även om ni inte hade kontakt så kan det ju så klart kännas och bli jobbigt! Som du själv skriver var hon ändå din mamma! <3

    Tråkigt när det blir så att man inte kan ha en relation men så är det ju tyvärr ibland.

    Va rädd om dig fina du! Kram

    SvaraRadera
  2. Nej men o så hemskt !!! När poliser står där !! Förstår att du blev panikslagen. Beklagar vad som hänt . Det är ledsamt att det blir såhär mellan barn o föräldrar....men vanligare än man vet o tror. Kan tänka mig att det blir lite att ordna nu för er. Ta det lugnt ändå o tänk nu på dig själv o din kropp. Tänker på dej. Kramen

    SvaraRadera
  3. Kan förstå att det blev en chock för dig när polisen stod utanför dörren.
    Och att det är nästan lite ofattbart så här några timmar efter beskedet för dig även om du inte umgicks med din mor.

    All kärlek till dig ♥

    SvaraRadera
  4. Deltar i sorgen💗❤ Det är 10 år sen min pappa dog💕❤ Kram❤

    SvaraRadera
  5. Oavsett vilken relation en har till sina föräldrar så är det ändå en chock när de dör. Skickar varma tankar och kärlek till dig!

    SvaraRadera