söndag 22 januari 2017

Det har gått nästan en vecka...





...sen jag fick beskedet om mammas död.
Det känns fortfarande lika konstigt.
Som om jag fattar men ändå inte.

igår åkte vi ner till huset och jobbade undan lite mer.
På resan ner diskuterade vi hur vi gör med begravning, kremering och såna viktiga saker.
Vi enades, tyckte lika så nu vet vi vad vi vill med det.

Min äldste bror kom förbi.
Han hade en hel massa åsikter.
Ringde en vän som jobbar på en begravningsbyrå så nu fick vi mer kött på benen hur man kan gå tillväga som.
Så på Måndag tar lillebror papperna vi hittat och går in på en begravningsbyrå och låter juristen titta genom och få en blick av hur det ser ut med skulder och så.
Just nu känns det lite oöverkomligt för oss men skönt att ta det beslutet.

När vi åkte därifrån var jag alldeles trött och tung i hjärnan.
Det är en konstig energi i mammas hus, mycket tung och tärande.

Väl hemma igen så värmde jag lite mat och drack kaffe.
Läste mammas dagböcker.
Jag känner mig som ett stort frågetecken och det gör ont att läsa när hon skriver syrliga kommentarer om mig och mina bröder.
Å andra sidan skriver hon syrliga kommentarer om alla hon har runt omkring sig, vänner, grannar, kollegor osv.
Det är inte bara oss hon har den attityden mot.
Men det känns i hjärtat.

Blev väldigt ledsen igår kväll.
Bestämde mig för att göra något annat.
Tittade på play-tv och grät.
La mig tidigt men sömnen ville sig inte.
Såg mamma för mitt inre hela tiden.
Kunde inte få bort bilden jag såg.
Men till slut så somnade jag.
Klockan var väl timmar efter midnatt.

Nu är en ny dag kommen.
Jag ska gå på en liten promenad så jag får lite frisk luft.
Det kan behövas.
Sen får dagen bli som den blir.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!



10 kommentarer:

  1. Kram du finaste❤❤ Ha en så bra söndag du kan💕
    Kram❤

    SvaraRadera
  2. Förstår att du känner så, måste vara jätte jobbigt för dig hoppas allt löser sig till det bästa för er ..skönt att du kunde sova alla fall stor varm kram <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är väldigt jobbigt just nu.

      Kram

      Radera
  3. Stackars er. Kan tänka mig att det rör om att komma in i hennes hus, och att sen får allt ur huvudet innan du ska sova. Tur ni är syskon som kan samarbeta....det underlättar. Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har varit mycket tungt bägge gångerna vi varit i huset som om det totalt dränerar mig på energi.

      Kram

      Radera
  4. Känner med dig i din sorg och saknad, både över att allt är förbi och det som inte blev. ... Utan att veta känns det dom din mamma egentligen inte mådde bra och att det gick ut över, framförallt er barn ... Väldigt ledsamt, då så många får sår i själen ... Tror mig förstå att du vill hitta förklaring och svar, det hade jag försökt. Det kanske skulle göra vetskapen och känslan av att vara bortvald lättare, eller inte. ?? Människans sätt att bete sig är inte lätt att begripa sig på. All styrka till dig och dina nära ! Kommer tid, kommer råd sägs det!/Mormor

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din fina kommentar, den värmde.

      Kram

      Radera
  5. Beklagar <3
    Låter kämpigt att ta sig igenom.
    Hoppas fortfarande att du finner något i de där dagböckerna som kan hjälpa dig.

    Sänder dig en stor vänskaplig styrkekram <3
    Christina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är kämpigt men jag får ta en dag i sänder.

      Kram

      Radera