torsdag 20 april 2017

Gårdagens brödbak, besök och samtal...





Brödbaket lyckades över förväntan.
Dom blev riktigt goda.
Bra gjort av mig med tanke på att det är så länge sen sist jag bakade bröd.
Takterna sitter tydligen kvar.
Det var väldigt gott att äta en ljummen frukostbulle med kaffe i går förmiddag.

Idag ska jag dock inte baka bröd.
Jag ska cykla in till byn och möta upp Mini på banken och fixa BankID åt honom.
Vi bestämde redan klockan 10.00 när banken öppnar.
Skönt att göra bort det direkt på förmiddagen.
Sen bär det hemåt.
Borde dammsuga golven och vika tvätt.
Men som vanligt får jag se om jag orkar med dessa borden.

Igår så ringde Maxi under förmiddagen.
Hon var på ett härligt humör.
Vi pratade länge.
Så fick jag sms av Beda som ville titta in.
Skrev att det gick bra.
Satte igång perkolatorn och så kom hon.

Vi skulle precis sätta oss på altanen med våra kaffemuggar då Maxi ringde igen och var rent ut sagt förbryllad.
Hon var ner på byn och hade precis träffat sin morfar och han kände inte igen henne.
Tittade på henne och sa att hon såg bekant ut men att han inte kunde placera henne.
Ja men jisses, förstår att Maxi blev uppskakad.

Vi la på och så ringde mobilen igen.
Denna gång var det finaste Pappelino som ville berätta om sin fadäs med dotterdottern.
Han sa att han var i sin egen lilla värld och liksom inte hann uppfatta henne, det blev tomt i hjärnan och han kom inte på vem hon var.
Han var riktigt störd över sig själv.
Jag skojade med honom och frågade hur långt han kommit i sin demens.
Han svarade att längre än jag trott själv tydligen.
Ni skulle hört honom, han kände sig så otroligt dum.
Men shit happens, han är ingen riktig ungdom längre så det kan ju vara åldern eller så glasbubblan han var inne i just när dom sågs.

Nå åter till Beda.
Efter dessa samtal så fick vi tid att prata med varandra.
Som vanligt skojade vi till det ganska så friskt.
Det var en trevlig stund.

Efter att hon åkt så la jag omkull mig.
Hela världen bara snurrade.
Blir så av att inte sova.
Men jag kunde inte sova så jag pallrade mig upp och genomlevde resten av dagen i zombietillstånd.

Men tror ni att jag fick sova i natt då?
Nej, inte en blund.
Det känns otäckt att liksom gå på moln.
Livet känns ytterst snurrigt.
Inte en så behaglig känsla direkt.

Så återigen en dag i trötthetens tecken.
Men vafan, jag är ju van att ha det såhär även om det åter igen känns väldigt extremt.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!



10 kommentarer:

  1. Nåt liknande hände mig för knappt ett år sedan då jag träffade min syster på stan men inte kände igen henne. Jag var så uttömd och mentalt slut den dagen minns jag och det var nog orsaken till att jag inte kände igen min syster. Så här i efterhand kan jag skratta åt det. Men samtidigt går det inte att förneka att det är enormt jobbigt och pinsamt att möta folk man känner men likväl inte känner igen bara för att man är mentalt hjärntrött. För mig ställer hjärntröttheten till mycket oreda för mig. Och dem som inte känner mig så väl och vet om mina problem tror direkt att jag ä borta med vinden om jag blir virrig och står där med ett tappad minne och tappad själ typ. Och det är också en jobbig sak att hantera varje gång det händer bland folk.
    Nybakat matbröd är så himlans gott till kaffet =)
    Torsdagskram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är jobbigt att vara hjärntrött.
      När jag själv är ute på promenad eller i byn så ser jag ingen.
      Jag går verkligen i min egen bubbla, tänker inte på världen runt omkring, orkar inte ta in alla intryck så jag stänger ner.
      Det har hänt att någon ställt sig mitt framför mig för att jag ska reagera och känna igen...suck.

      Kram

      Radera
  2. Usch att inte få sova😕 Kul med besök😆Ikväll blir det fullt hus igen. Svägerskan M kommer med sina söner👌Kul men jobbigt...
    Ha en fin torsdag💙🍃
    Kram❤

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, det är trevligt med besök.

      Kram

      Radera
  3. Sömnen är ett helvete ibland :( men trevligt att du fick besök o att just som du skriver att inte kunna placera någon kan vara frustrerande ..här är det att vara trött he he kram å fin kväll

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sömnen är definitivt ett helvete just nu, sällan särskilt bra men nu värre än någonsin.

      Ha en fin kväll du med!
      Kram

      Radera
  4. Gott med hembakt bröd! Men vad jobbigt att inte känna igen någon sådär ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är verkligen gott med hembakt.

      Kram

      Radera
  5. Vad gott med hembakta bullar!

    Kram och fin helg!
    Christina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är riktigt smarrigt särskilt då det var länge sedan jag bakade bröd.

      Kram

      Radera