tisdag 27 juni 2017

Väntan...





I går ringde jag F-kassan än en gång.
Jag behövde veta hur det går med min sjukpenning.
Fick först prata med en random handläggare som såg att jag hade en egen.
Fick numret och namnet.
Hm, vet inte om det är så himla bra.
Det är samma handläggare som i September tog beslutet att jag inte längre hade rätt till sjukpenning.
Det är hon som stjälpte omkull mitt liv.

Nåväl ringde, lämnade meddelande att hon skulle ringa mig så fort som möjligt.
Och så väntade jag och väntade och väntade.
Slutligen ringde människan faktiskt upp (sen eftermiddag).
Först görs en utredning om hur min sjukpenninggrundande inkomst ser ut i dagsläget.
Hon hade i dagarna fått från AF och när hon ögnade genom så tyckte hon att jag borde behålla min SGI.
Och konstigt vore annars då jag gjort allt rätt enligt regelverket.

Hon teg som en mussla och kunde inte ge minsta lilla hint om jag är berättigad till sjukpenning.
Hon hade som hon sa, inte hunnit sätta sig in i mitt ärende men sa att hon trodde sig kunna göra det denna vecka.
Ifall jag har rätt till sjukpenning så görs en snabbutbetalning på dom 20 dagar jag har rätt till i Juni (deras brytpunkt är den 21-20).

Dock visste hon om att jag ansökt om sjukersättning.
Men sa att det var inte hon som hade hand om det ärendet.
Förmodligen lika bra det.

Samtalet gjorde mig inte lugnare snarare mer oroad.
Blev tvungen att ta stesolid för att inte förvärra ångesten som byggdes upp.
Hjälpte väl sådär men ingen panikångestattack åtminstone.
Tack för det i alla fall!

Kuratorn ringde inte som hon sa på mobilmeddelandet som hon lämnade.
Hon hade väl fullt upp på jobbet och ingen tid eller så glömde hon bort det.
Får se om hon hör av sig idag.

Nu känns det som det blir stirrigt tills jag får beskedet från F-kassan.
Jag vet verkligen inte vad jag ska göra om jag blir nekad.
AF anser ju efter deras utredning på mig att jag inte kan jobba.
Så dom kan inte göra mer för mig, vill förmodligen inte heller.
Å JOBBA KAN JAG INTE KLARA AV.

Ser ni nu kommer den där pessimisten fram i mig.
Lilla IOR.
Målar upp skräckscenarier.
Får andnöd vid blotta tanken.

...men måste andas och tro på att det ordnar sig till min favör.

Håll tummarna för mig!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!





4 kommentarer:

  1. Så klart håller jag tummen, men hon verkar vara en bitter fi..a den där kvinnan på fk usch för sådana! hoppas det löser sig på bästa sätt o dagen blir lugnt för dig ..kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte fiende direkt men heller ingen vän.
      Under hela tiden jag hade denna handläggare var hon varm och empatisk.
      När hon då kom fram till att jag inte längre hade rätt till sjukpenning förändrades hela hon.
      Den där värmen i rösten försvann, hon blev kall och hård och var inte trevlig att prata med.
      Men det är kanske så det måste gå till för att dom ska klara av vad dom gör, vad vet jag?
      I går fanns heller ingen värme i rösten men märkte av en viss empati.

      Får se hur det går, men det skärrar mig en del att det är samma handläggare, hade nog föredragit en annan.

      Kram

      Radera
  2. Håller verkligen tummarna nu🙋Kramen om ❤❤❤

    SvaraRadera