lördag 17 mars 2018

Mormorstankar...





Den här lilla knodden i min äldsta dotters mage återkommer ständigt i mina tankar.
Det är som jag ibland inte kan sluta tänka på det lilla livet.
Jag funderar på hur han kommer att se ut, hårfärg, ögonfärg, hur hans personlighet kommer att utvecklas som osv.
Det finns mycket att fundera över när det handlar om en baby som fortfarande vilar skönt i sin mammas livmoder.

Min egen mormor var en fin kvinna.
Hon hade alltid tid, sa aldrig nej om jag ville komma till henne och sova över.
Det var hos henne jag fick stå vid skärbrädan och baka kanelbullar tidigt om morgonen.
Det var hon som tog mig ut i skogen och lärde mig plocka lingon och blåbär, eller så tog hon bara en picknickkorg med sig och vi satt uppe på berget och njöt av gott fika och utsikt.
Det var hon och morfar som tog med mig på fiskeäventyr och det var mormor som fick mig så fascinerad av troll (vilket jag fortfarande är) då hon berättade om trollen i grottan som vi ibland gick i närheten av. 
Det var hon som lärde mig be kvällsbön.
Och det var med henne och morfar jag fick uppleva julottan i statskyrkan (högtidligt och mäktigt och mycket spännande).

Jag älskade att sitta och lyssna på hennes historier då hon var ung.
Mormor föddes 1909 i en by i Västerbotten.
Hon var den enda rödhåriga inom många mils avstånd.
Så hon avskydde sitt röda hår för hon blev ju retad för det.
Hon älskade att hjälpa sin pappa med att hugga ved och tyngre sysslor, han sa nån gång att det var nog tänkt att du skulle bli pojk´.

I sin ungdom jobbade hon och slet som piga hos olika bönder.
För varje nytt jobb så närmade hon sig min stad.
Det var nog inte lätt alls att jobba så hårt som hon fick göra, ändå trivdes hon och hade mycket roligt.
Dom brukade "tjuvlåna" någons loge och så dansade ungdomarna där.
Spännande kunde det vara då dom kunde bli upptäckt och bortkörd men för det mesta gick det bra.

När hon slutligen anlände till min stad så hamnade hon till slut som piga hos min morfars föräldrar.
Tycke uppstod med yngsta sonen och dom eklaterade förlovning och gifte sig sen.
Under det år de var förlovad så flyttade mormor hem till sin hemby.
Hon sydde till brudkistan och sånt man gjorde på den tiden.
Någon gång kom morfar upp och hälsade på och någon gång cyklade hon typ 15 mil för att hälsa på honom.

Hon födde tre barn.
Hon var 36 när min mamma föddes och 42 när sista föddes.
Lite väl uppe i åldern kanske och det märktes väl på föräldraskapet.
Hon var tyvärr en urusel mamma till min mamma men hon var en fantastisk mormor till mig.

Mormor gick bort 5 dagar innan hon skulle fylla 92.
Det är länge sedan nu men jag saknar våra samtal och hennes historier.
Hon var en bra berättare.

När jag nu själv ska bli mormor så funderar jag givetvis hur jag vill vara mot mitt barnbarn.
Där är mormor en förebild.
Fast jag vill givetvis vara en något mer modern mormor.

Hon gav mig mycket gott och var en oas i mitt liv då livet hemmavid var tungt och svårt, det är jag ytterst tacksam över.

Har ni haft fina far-och-morföräldrar?

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!








10 kommentarer:

  1. God morgon ��☀️Mina farföräldrar har jag inte sett alls. Morföräldrarna däremot����Så fina dom var. Morfar dog 1974. Mormor levde tills hon var 90 år. Kram o ha en fin lördag ❤❤��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tråkigt att du inte hann träffa dina farföräldrar men så kan det ju bli.

      Kram

      Radera
  2. nä har inte så många minnen av det tyvärr.. men kul att du har det så o visst är det en stor grej att du ska få ett barnbarn kram o fin lördag

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag är glad att jag har fina minnen av mormor och morfar.

      Kram

      Radera
  3. Förstår dina tankar om det kommande barnbarnet! Det är så spännande och roligt! Min morfar dog några år innan jag föddes, min mormor är stor förebild, även farmor och farfar men mormor stod mig närmare. Tyvärr var hon ofta sjuk och gick bort när jag var arton men jag tänker ofta ofta på henne. /Mormor

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är så spännande, går liksom inte sluta att tänka på.
      Har man fina minnen så följer dom med genom livet.

      Kram

      Radera
  4. Mina morföräldrar var döda sedan många år innan jag föddes. Min farfar likaså. Endast min farmor levde när jag var liten. Min farmor var ingen snäll människa därför träffade jag henne väldigt sällan. Hon dog när jag var sexton år.
    Förstår din känsla /har själv fått uppleva innan mitt barnbarn var född/ att jag ständigt hade tankar omkring mitt barnbarn - att bli mormor osv.
    Lördagskram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår att du inte träffade din farmor om hon inte var snäll mot dig.

      Ja den där underbara känslan av att veta att det växer ett barn i min dotters mage gör mig lyriks.

      Kram

      Radera
  5. I feel that is one of the so much vital information for me.
    And i'm satisfied studying your article. But want to observation on few general things,
    The site taste is ideal, the articles is actually excellent : D.
    Just right job, cheers

    SvaraRadera


Ps! Kommentarer är välkomna men glöm inte att skriva en signatur, det är roligt att se vem som lämnar avtryck!