torsdag 11 oktober 2018

Mogna tomater och barnbarn...





När jag gick genom chillrummet igår morse så hajade jag till när jag tittade på tomatplantorna jag har stående där i fönstret.
Tomaterna som kommit har nu blivit röda.
Helt otroligt med tanke på hur jag odlade fram dem.
Jag har skrivit om det innan men jag la alltså en tomatskiva under jord i början av Juni tror jag att det var.
Därefter har jag skolat om plantorna som kom och planterat i större krukor osv som man brukar göra.
I sommar fick dom stå ute på min inglasade altan men jag tog in dom när det började bli kyligare.
Då hade jag gröna tomater på plantorna.
Nu har dom som sagt blivit röda och är ätbara.
Det var ett givande experiment, trodde inte att det skulle lyckas.
Nästa år ska jag göra det redan i Januari-Februari för då har jag nog tomater under sommaren.

Igår så hälsade jag på världens sötaste barnbarn.
Jisses så go han är.
Nu vill han helst bara sitta eller stå och hoppa i knät på mig .
Ligga i famnen är inte så roligt längre.
Mormor får lura honom lite när han behöver sova.
Och somnar i min famn gör han.
Hade en mysig dag med dem båda.



Innan jag gick till dem så mötte jag barnbarnets pappa på byn.
Jag såg på håll att någon stod och vinkade, funderade ett tag på om det var mig eller någon annan det gällde men så såg jag att det var min svärson så jag gick fram och kramade om honom och pratade lite med honom innan jag gick vidare.
Där fick jag helt klart pluspoäng för i normala fall är jag väldigt blind när jag går, ser knappt en enda människa utan befinner mig i min lilla bubbla.

Lilla hjärtat var på läkarundersökning härom dagen.
Allt ser bra ut med hans motoriska utveckling, han är stark och något före sin ålder men läkaren upptäckte blåsljud på hjärtat.
Nu ska dom göra en ultraljudsundersökning av hjärtat.
Maxi sa att men herregud, kan vi inte bara få ha det lugnt och skönt och slippa oro.
Men så är ju tyvärr inte livet.
Jag håller tummarna för att det inte är något alarmerande.

Midis pojkvän då.
Han ligger fortfarande kvar på sjukhuset.
Han har nu bytt svampar tre gånger.
Midi var ju hos honom igår och skrev till mig på kvällen att dom kanske ska sy ihop honom idag om allt ser bra ut.
Infektionen verkar vara hävd.
Så himla bra alltså.
Nu måste det gå åt rätt håll, fler komplikationer undanbedes bestämt.
Nu hoppas jag att han får tillfriskna och komma hem till min dotter så dom kan leva samboliv och bara ha det gott och mysigt.
Jag satt och bläddrade i almanackan och ser att han legat på sjukhus i snart 3 1/2 vecka nu.
Vem trodde det innan operationen?

Så dagarna rullar iväg och mycket händer inom min familj.
Men det är väl lika för alla.
Ibland är det lugn och ro och ibland händer det mer, somligt lättsamt och somligt mer oroväckande.
That´s life!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!



4 kommentarer:

  1. Han är ju så söt lilla Luca, tänk vad han ska charma tjejer sen om så där en 16-17 år kanske. Vilken goding och tänk så bra att ha någon att tanka energi hos. Hoppas det går bra nu och att livet går vidare som det ska. Och det ser ju bra ut för din dotters pojkvän också. Allt ordnar sig säkert till det bästa. Min svärmor gick bort i natt tyvärr, så det är lite jobbigt nu. Hon var ju 94 och skulle fylla 95 i nov så det var väl dax då antar jag. Hon kom in på sjukhuset på ef i går och hade nog fått nån liten propp. Hon kunde sedan inte svälja efter det så jag är samtidigt så lättad för hennes skull att det gick så fort. Men det blir jobbigt och mycket känslor jag tyckte mycket om henne. Det är en jobbig del av livet som man måste igenom och det är ju i rätt ordning så att säga, så det är ju bara naturligt. Men sorgen är ju lika stor ändå.
    Kram och ha en fin dag. Gittan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag beklagar verkligen förlusten av din svärmor även om hennes ålder var hög och det var dax för henne att gå vidare.
      Det är tungt ändå.
      Skickar en styrkekram till dig.
      Ta hand om dig väl!

      Radera
  2. Ni är en familj med prövningar... lillen m blåsljud o pojkvännen med sina bekymmer. Jag håller tummarna att allt ordnar sig för dom båda. Bamsekramar till er alla💕

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja ibland känns det lite övermäktigt mycket men då får jag ta till positivt tänkande och tro att allt ordnar till sig!

      Kram

      Radera


Ps! Kommentarer är välkomna men glöm inte att skriva en signatur, det är roligt att se vem som lämnar avtryck!