lördag 23 september 2017

Lördag och lättare bakning...





Nu på morgonen har jag bakat kaffebullar eller hastbullar eller som jag är van vid att kalla dem,  "ratåtbullar".
Kärt barn har många namn.
Det som är så enkelt med dessa bullar är att de går snabbt och man har inte jäst i dem utan bakpulver.

Mini frågade igår om jag inte kunde baka dessa bullar för det var så länge sen sist jag gjorde dem så javisst som den ömma moder jag är så gjorde jag dem när jag klev upp i morse.

Nå sonen kom i går eftermiddag.
Jag hade pastagratängen i ugnen.
Dukade på bordet och så satte vi oss för att äta.
Gratängen blev supergod och salladen till smakade ljuvligt.

Efter maten blev vi sittandes och surrade över allt och ingenting men mest om körning och teorin.
Jag gick ut på trafikverkets sida och läste lite matnyttigt om teoriprovet och så fanns det ett testprov ute.
Jag och Mini gick genom det provet.
Hade det varit hans riktiga teoriprov hade han klarat det galant.

Så ringde mobilen och det var käraste Maxi.
Vi har inte pratat på ett tag för hon är så himla upptagen med jobb och pojkvän nu när han flyttat tillbaka till staden och dom inte längre behöver ha ett distansförhållande.
Det var jätteroligt att prata med henne.
Lyckan liksom skimrar genom telefonen.
Å snart verkar dom bli sambos, på riktigt.
Härligt att vara ung och väldigt kär.

Jag får ta mig i kragen och åka och hälsa på dem.
Egentligen är det inte så krångligt då dom bor i byn.

Nå kvällen löpte på och det blev dags för mig att gå och lägga mig.
Klockan var inte så särskilt sen men jag höll på en del igår och hann inte riktigt vila under dagen så jag behövde en tidig sänggång.
Låg som vanligt och tittade på Kunskapskanalen.
Den kanalen visar alltid väldigt intressanta program.

Och nu är det Lördag.
Det är som vanligt grått och tråkigt väder.
Ser ut att kunna bli regn idag igen.
Länge sedan solen visade sig nu men det är ju höst.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!





fredag 22 september 2017

Äntligen Fredag...




I dag govänner är det Fredag.
Och inte vilken Fredag som helst, Mini kommer i eftermiddag, det är dags för mammavecka igen.
I vår familj räknar vi veckorna Fredag-Fredag inte Måndag-Måndag.
Ibland blir det aningen konstigt när jag pratar med andra eller när någon ska boka in en tid till mig och pratar veckor.
Mina veckor har ett annat format...hihi

Jag sitter som vanligt i mitt kök.
Har dagens första mugg kaffe bredvid laptopen.
Funderar över hur jag ska lägga upp dagen.
Tänker baka lite.
Inget avancerat.
Det ska bli tigerkaka och chokladbollar.
Så tänker jag göra en pastagratäng med köttfärs till middag.
Serverar med sallad.

Jag tror att jag börjar med bakningen ganska så tidigt så jag får den ur vägen.
Sen gör jag nog köttfärsen för jag antar att jag vill att den ska puttra på spisen en lång stund.
Så blir det lite vanligt småfix som att skura toaletten och byta handdukar där inne.
Brukar göra det på Fredagar.

I går eftermiddag cyklade jag in till byn och helghandlade.
Hade lagt mig för att vila men det gick inte alls igår.
Kände mig av någon konstig anledning stressad av helghandlingen.
Hade egentligen tänkt göra det nu på morgonen.
Nå jag förkortade vilan avsevärt, klev upp och gjorde mig i ordning och cyklade i regnet in till byn.
Handlade efter listan jag skrivit.
Betalade.
Packade cykeln.
Och cyklade hem.

Väl hemma igen var jag ganska så blöt.'
Packade in varorna och satte mig med en kopp kaffe.
Funderade över Fredagsmiddagen och tog fram köttfärs ur frysen.
Bestämde mig för att baka idag.
Hade först tänkt baka kladdkakemuffins men fick ge upp den tanken då jag bara hade vanliga bullformar hemma.
Dom brukar inte fungera, behöver stadigare formar till ett sånt bak.
Mini tipsade om tigerkaka, så det får det bli.







Och bara för att jag kan vara så glömsk och vimsig så skrev jag en lapp till mig själv och la på köksbordet.
På lappen står det att jag ska baka idag och vad jag ska baka.
Man får liksom ta till de knep som finns till hands, eller hur?

Natten har varit hygglig.
Jag fick sova ända till klockan 04.
Och det är ju bra mycket bättre än att göra morgon innan 03.

Nu ska jag så smått ta mig an dagens sysslor.
Längtar tills i eftermiddag då Mini kommer.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

torsdag 21 september 2017

Torsdag och sömn och sånt...





Morgon igen.
Sitter i mitt kära kök.
Lyssnar på perkolatorn som kokar mitt kaffe.
Aromen börjar sprida sig i köket.
Den har snart gått klart så jag får hälla upp dagens första och godaste mugg kaffe.
Det har blivit lite ritual över morgonkaffet.
Nästan så att det är heligt.

Gårdagen blev en lugn och stillsam dag.
Jag fick inget gjort.
Å det hade jag nog inte heller räknat med.
Måste och borden kan man alltid skjuta upp till en annan dag.
När man inte har energi nog att få till något vettigt får man acceptera att det är så och strunta i det.
Så gör åtminstone jag.
Allt för att inte ta på skuldbördan av ok för allt som jag inte fick till.

Pratade bort tid med Älskade E igår (som vanligt).
Vi hann prata om både ett och annat vettigt och ovettigt.
Pratade även med Mini en snabbis.
Vi bestämde att hon skulle ringa mig idag då hon har mer tid att prata.
Det kom nämligen upp ett och annat i samtalet som gjorde mig väldigt nyfiken men som hon i sin situation inte kunde prata högt om.
Spännande!

Mini ringde häromdagen och nu har han lagt upp sina körlektioner på körskolan och har tid för teoriprov och uppkörning.
Oj så spännande det känns både för han och mig.
Om ca 1 1/2 månad kan han ha sitt körkort om allt går enligt planering.
Jag håller givetvis tummarna för att allt ska gå som han vill och tänkt.

Igår när jag vilade så somnade jag faktiskt och sov en liten stund.
Det brukar sällan hända under dagen att jag faktiskt somnar när jag vilar.
Blev kanske en timme ungefär.
Å det räckte för att jag skulle bli helt vill i skallen.
Visste inte vad det var för dag då jag vaknade till.
Trodde jag sovit för natten.
Det blev alltså aningen galet i huvudet av den korta luren.
Och jag fick inte riktigt till balansen efteråt.
Var så helsikes trött, borde man inte känna sig pigg efter en siesta?

Och hade jättesvårt att komma till ro och somna sen för natten.
Vaknade 02.30 och trodde det var morgon.
Men det var det ju inte.
Efter det har jag bara dåsat.
Det gick inte att somna om.

Så när jag klev upp tidigt i morse kan jag inte säga att jag kände mig det minsta pigg.
Huvudvärk som attans och trött.
Tror att påsarna under ögonen hänger ner till knäna snart.
Så mest troligt blir det knappast någon särskilt aktiv dag idag heller.
Bara att acceptera!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!





onsdag 20 september 2017

Onsdag...





Det är grått och regnigt ute.
Temperaturen visar på 7 grader.
Det är mycket kyligt.
Funderar på att det börjar vara dags att leta reda på fingervantarna.
Tror det är hög tid att använda dom när jag cyklar.
Men idag blir det ingen cykeltur in till byn som jag tidigare i veckan trott.
Sent i går eftermiddag ringde sköterskan från Psyket för att meddela att min kurator är sjuk så det blir inget samtal idag.
Nu är jag glad att jag fick veta det dagen innan, det är bra mycket bättre än när dom ringer samma dag för då kan jag ibland redan vara på väg och det har hänt att dom ringt när jag klivit in på mottagningen.
Då känns det mer visset.

Nå kuratorn håller samma agenda som förra hösten.
Jag lyckas sällan träffa henne då hon alltid är sjuk eller vabbar när jag har inbokade samtal.
Ganska så tråkigt faktiskt.
Det ser ju bra ut på papper att jag samtalar hos kurator men i praktiken förekommer sällan samtal då hon alltid är borta.
Eller borta åtminstone de dagar jag har inbokade.
Det blir ingen kontinuitet i samtalen.
Och då är det svårt att komma vidare.

Nåja det är som det är just nu.

Dagen blir lugn.
Jag cyklade iväg till affären igår eftermiddag efter jag fått samtalet från Psyket.
Hade egentligen tänkt ta det idag då jag ändå skulle iväg men då det inte blev tog jag affären igår i stället.
Jag behövde köpa mjölk till mitt kaffe och en brödbit så det var ingen avancerad handling det handlade om.
Dock skönt att komma ut en stund och få en nypa frisk luft.

Idag vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig för.
Borde starta en tvättmaskin och tvätta upp sängkläder.
Får se om jag lyckas ta mig ner till källaren.
Borde dammsuga golven men jag tror inte det är möjligt då jag är inne i en period då jag har så jäkla ont i ryggen.
Behöver knappt göra något alls så kraschar den.
Jag tror att jag överlåter det till Mini när han kommer till mig på Fredag.
Jag borde putsa alla fönster men ryggen klarar inte av det.
Så jag får ta till mitt selektiva seende och strunta i att jag borde göra det.
Jag bor ju ganska så stort så jag har många fönster att putsa.
Och alla fönster är delbara oxå så det blir fyra rutor att putsa per fönster.-
Jag har 15 fönster så det blir alltså 60 rutor jag skulle behöva putsa.
Tro f-n att det aldrig blir av.
Suck!

Tur är att jag så lätt kan bortse och glömma alla egentliga måsten och skjuta fram dem till någon gång senare.
Och någon gång senare blir sällan av.
Jag i ett nötskal.
Det får bli så när energin och kraften inte finns.

Nu mer kaffe och en liten frukost så jag slipper blodsockerfall.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

tisdag 19 september 2017

Gårdagen och kraftigt blodsockerfall...





Jag börjar alltid mina morgnar med ett stort glas vatten.
Sen går jag över till det älskade morgonkaffet.
Somliga dagar kan det bli några muggar fler än tänkt.
Så blev det igår.
Jag varvar alltid kaffedrickandet med vatten.
Så det kan skvalpa ordentligt invändigt vid lunchtid.

Vid lunchtid igår så pratade jag med Älskade E.
Vi hade pratat åtskilliga timmar.
Helt plötsligt så känner jag att jag får kraftig yrsel, jag börjar kallsvettas och må riktigt illa och så börjar det snurra runt och jag är på väg att tuppa av.
Inser att jag inget ätit mer än det jag druckit.
Förstår att jag får ett blodsockerfall.
Försöker få fram något enkelt att äta, ett glas lättdryck och en liten macka men det hjälper inte.
Gör äggröra och letar reda på några köttbullar i frysen som jag tinar upp.
Sätter mig och försöker få i mig det.
Maten bara växer i munnen och illamåendet dånar i öronen.
Mycket otrevlig situation.
Slutligen när jag fått i mig sista tuggan så går jag och lägger mig.

Hela världen bara snurrade och jag fortsatte att må ohyggligt illa.
Jag vilade några timmar, kunde inte sova, å snurret och illamående ville inte riktigt gå över.
Resten av eftermiddagen och kvällen kände jag mig ytterst konstig.
Kände hur jag inte riktigt var mig själv.
Pratade återigen med Älskade E och hon skrattade gott åt mig vid flertalet tillfällen då orden kom ut fel ur munnen på mig.
Jag hade så svårt att koncentrera mig och fokusera på det vi pratade om.
Orden liksom snurrade och skuttade inom mig och var extremt svårfångade.
En mycket obehaglig upplevelse.

Jag har fått kraftiga blodsockerfall tidigare under mitt liv men nu var det flera år sedan sist.
Vill inte vara med om det igen, om jag kan undvika det.
En viktig sak är väl kanske att komma ihåg att stoppa något i munnen och inte bara dricka vatten och kaffe.
Det vore både förståndigt och förnuftigt.

Har ni lätt att få blodsockerfall?

Idag känner jag mig som vanligt igen.
Det är trevligt att vara tillbaka i sig själv.
Ska försöka tänka mer på att vara rädd om mig själv och sköta mig bättre.
Jag är ju alltid dålig på det under mina ensamveckor, maten blir väldigt sporadisk och det finns ingen kontinuitet på när jag stoppar något i munnen.
Somliga dagar glömmer jag helt enkelt bort att äta riktigt.
När Mini är hos mig blir det annorlunda, då fungerar matintagen bättre för mig.

Det här är ju en stor del av depressionen.
Normal mat-och-sov-klocka fungerar inte.
De basala behoven fungerar dåligt.
Men nåja, det är som det är.

Jag önskar mig en mer harmonisk dag än vad gårdagen var.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!







måndag 18 september 2017

Tema tavlor...









Godmorgon alla fina!

Idag fortsätter jag under temat mina tavlor.
Dessa två är jag väldigt förtjust i.
Det är samma konstnär som målat den.
Den övre tavlan är inglasad så därför är kvalitén inte så bra på fotot då jag försökte fota den utan så mycket blänk från inglasningen.
Den fick jag i alla fall på min 30 års dag av mina dåvarande svärföräldrar.
Konstnären heter Roland Selling.
Han var en lokal förmåga.
Tyvärr avled han för några år sedan efter en tids svår sjukdom.

Min 30 års tavla är målad i akvarell, den undre i olja.
Han målade mestadels naturmotiv, möjligen ett och annat stilleben.
Vi hade även en riktigt stor tavla av honom men den följde med min x-make efter separationen.

Lite kul kuriosa angående konstnären.
Han och hans fru umgicks med mina dåvarande svärföräldrar.
Han är även kusin med min finaste Pappelino.
Så anlag för måleri tycks finnas i släkten.
Han var aldrig konstnär på heltid, mer hobbykonstnär.
Men han målade många, mycket fina alster under sina verksamma år och jag skulle tro att hans tavlor hänger lite varstans i min hembyggd.

Min 30 års tavla älskar jag.
Motivet är hämtat från ett ställe som är min frid och ro i världen.
Den visar det jag verkligen är jätteförtjust i, havet och oväder.
De gröna nyanserna är underbara när man tittar på tavlan och den känns så levande IRL.
Jag är glad att jag har den hängande på min vägg i vardagsrummet.

Nå helgen är över och vi går in i en ny vecka.
Det är Måndag igen.
Denna vecka har jag tid för samtal hos min kurator.
Det är det enda som står på agendan men det räcker för mig.

Jag känner mig fortfarande överjordiskt trött.
Denna höst tar kål på mig.
Skulle jag kunna sova dygnet runt så hade jag gjort det men det går ju inte.
Har ju tyvärr inte den förmågan.
Att sova alltså.
Har nog besvär med att sova på nätterna så hur skulle jag rimligen kunna sova dygnet runt?

Nå jag tar dagen som den kommer!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!



söndag 17 september 2017

Söndag...





Jaha då är det Söndag idag då.
Börjar med att berätta om dagens foto.
Det tog jag på Fredagskvällen efter ett ordentligt regnoväder.
Oj det regnade som hela himlen var öppen.
Och efter regn så får man se en regnbåge om man har tur.
Och det hade jag.
Himlen var dramatiskt vacker och så dök regnbågen upp.
Tyvärr är kanske inte fotot så himla bra då jag fotade genom köksfönstret men vackert var det!

Gårdagen var en ligga-i-sängen-dag för mig.
Jag bara fullkomligt rasade ihop.
Kände mig ordentligt hängig och kroppen reagerade som om jag hade feber (men det hade jag inte) med att inte orka vara uppe.
Tur jag har en skön säng.
Låg och tittade på föreläsningar på Kunskapskanalen.
Igår var det ganska så intressant.
Det handlade om porrens inverkan på ungdomar.
Hur dom tar till sig den så tidigt i livet (internetåtkomsten), tror att det är så det ska vara i ett sexuellt förhållande, hur det kan leda till övergrepp och våldsamma incidenter och att många blir beroende av den.
Skamkänslorna haglar och det är få vuxna som pratar med sina barn om just porr.
Som jag skrev, det var intressant.

Själv har jag aldrig känt mig intresserad eller dragen till porr.
Och när jag tänker efter så har jag inte pratat med mina barn om det heller.
Vanligt snack om sexualitet osv, japp men inte om porr.
Har nog aldrig tänkt på hur lätt det är idag för de som växer upp att komma i kontakt med porr.
Har ni pratat med era barn om porr?

Nå då går jag vidare till dagen.
Har inte sovit särskilt mycket i natt så jag känner mig ganska så trött.
Och frusen.
Fryser alltid när jag är trött.
Jag vaknade redan klockan 03 i natt men vägrade kliva upp.
Vad ska man göra uppe vid den tiden egentligen?

Jag klädde i alla fall på mig då klockan var mer "normal" morgon.
Tog cykeln bort till närmsta butiken.
Kände att jag behövde lite frisk luft.
Det var väldigt krispigt ute, mycket kylig luft, inte mer än 7 grader.
Å det känns i kroppen nu för jag fryser som ett tok.
Har hällt i mig några muggar hett kaffe men det hjälper inte, jag fryser ändå.
Nåja, jag får åtminstone vara inomhus, det är många som inte ens har ett tak över sina huvuden så jag ska inte gnälla.
Jag får ta på mer kläder helt enkelt.

I övrigt så blir det vila idag igen.
Det är ju Söndag och allt och jag har inget viktigt på agendan.

Vad hittar ni på idag?

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!




lördag 16 september 2017

Lördag...





Dagens foto är från i Onsdags då jag var på väg hem från byn.
Jag gillar ju himmel och alla former av moln så jag kunde inte låta bli att ta upp mobilen och fota.
Tycker det blev en fin inramning av den blå himlen.

Idag är det en helt annan himmel jag ser när jag tittar ut genom köksfönstret.
En tung och murrigt grå, sprängfull av regn.
Det öser ner nu.
Hade väl hoppats att mina köksfönster skulle bli blöt utvändigt av regnet men inte då, det regnar rakt ner, inte snett.
Irriterar mig fortfarande på fönstren och extremiteterna som runnit efter att jag putsade dem.
Jag tror att jag måste ta till mitt selektiva seende som jag annars är så bra på så jag slipper irritera mig.

Gårdagen då?
Den var lugn.
Jag vek ihop Minis tvätt.
Han kom hem och åt lunch.
Sen vilade han en stund innan han packade ihop rummet.
Hans pappa kom och hämtade honom och så vips blev det dödstyst här hemma.

Jag försökte mig på en vila men det gick inte så bra.
Var på väg att somna men så lät mobilen.
Nåväl det var tydligen inte menat att jag skulle sova en stund.

Älskade E ringde runt 18 tiden.
Vi pratade bort nästan tre timmar.
Ibland blir samtalen väldigt långa.
Så det var min Fredagskväll.

Efter samtalet gjorde jag kväll och la mig.
Låg och tittade på tv.
Hade svårt att komma till ro och somna.
Det var tydligen en sån kväll.
Men nåja någon gång långt efter midnatt somnade jag och vaknade prick 04.00 och sen hade jag sovit klart.
Lite väl tidigt kan jag tycka.

I går var det 8 månader sedan mamma gick bort.
Tänk så tiden går.
Saknar jag henne?
Nej, faktiskt inte men så hade vi ju aldrig en fungerande relation heller.
Idag känns det på något sätt skönare, att veta att hon är död, att inte behöva fundera över om jag ska ringa och återigen försöka få till en fungerande mor-och-dotterrelation.
Att slippa bli ledsen över hennes avståndstagande och fula ord.
Så det känns helt okej att hon inte längre finns bland oss.
På något konstigt sätt är detta enklare för mig!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!


fredag 15 september 2017

Höst och fönsterputs och annat som skaver och irriterar...





Nog är hösten här.
Temperaturen ligger mellan 7-12 grader tidigt på morgonen.
Getingarna börjar bli sådär slöa och kommer in så fort jag öppnar köksfönstret.
Vet inte hur många jag försökt peta ut den senaste veckan.
A mass av dem.

Bladverken på träden börjar bli gula och björkarna har börjat tappa sina blad.
Än så länge så ser det fortfarande trevligt ut men om någon månad blir allt kalt och tråkigt, murrigt brunt.

I går så tog jag ett krafttag och putsade mina köksfönster.
Nu putsade jag bara inne och ute, struntade i emellan.
Klarade inte av fyra rutor till.
Nå men det blev ju trivsamt med någorlunda rena rutor.
Något hade nämligen lämnat sina exkrementer som runnit utmed bägge rutorna.
Förmodligen nån fågel.

Åh vad tror ni jag ser nu när jag klev upp i morse.
Mina nyputsade rutor som var så fina igår är randiga av exkrementer igen.
Nån använder mina rutor som toalett.
Vad f-n!
Det ser inte lika illa ut som det gjorde igår men illa nog att det stör och irriterar mig.

Nu är det så att jag bor på andra våningen.'
Fönstren går utåt.
Jag måste alltså sitta i den ena fönsteröppningen och luta mig ut så att jag når det andra fönstret.
Om jag hade längre armar hade det kanske inte varit lika illa men jag är faktiskt livrädd att jag ska ramla ut.
Från andra våningen på detta hus så skulle fallet göra mer än ont.
Jag skulle nog skada mig rejält och det vill jag inte vara med om.
Det är jätteläskigt faktiskt och jag är inte normalt höjdrädd, förutom när jag måste putsa mina fönster.

Efteråt så fick jag så gräsligt ont i ryggen så jag blev tvungen att ta en stark tablett och sen lägga mig på spikmattan.
Kan tänka mig att jag spände mig när jag hängde utanför och så blev det en snedvridning av ryggen.
Kul var det inte!

Just nu känner jag mig allt annat än nöjd.
Orkar inte putsa om dem men blir jätteirriterad när jag tittar ut och ser hur de ser ut.
Är det någon som skämtar med mig eller vill få mig att förstå något särskilt?
Inte snällt i alla fall.

Mini kom hem sent igår.
Han hade körlektion.
Han fick äta sin middag själv men jag satt med vid bordet.
Det hade återigen gått väldigt bra.
Så han var nöjd.

Efter maten diskade jag undan och tog hand om resterna.
Jag hade kokat pastahjul och gjort korvstroganoff.
Mini samlade in sin tvätt så jag kunde gå ner i källaren och starta tvättmaskinen.
När jag kom upp igen så fikade vi och fortsatte prata om ditten och datten.
Hade en mysig stund.

Idag ska han gå riskettan på körskolan.
När han kommer hem så packar han ihop sina saker och blir hämtad av sin far.
Så för mig väntar ensamvecka.
Suck, så fort denna sista vecka gått.

Nu ska jag dricka kaffe och fortsätta min dag!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!






torsdag 14 september 2017

Jag slapp regnet...





Jag cyklade in till byn i går förmiddag.
Klockan var bara lite efter 09 när jag trampade iväg.
Hade en lätt motvind på väg in till byn så cykelturen blev lite ansträngande.
Men jag kom fram.
Gick först in på affären och handlade lite.
Var aningen tidig så jag gick runt och bara snurrade där för att få tiden att gå.
Sen cyklade jag till F-kassan.
Dom öppnade klockan 10 så jag hängde på låset.
Tog min kölapp och fick lämna in ansökan om bostadsbidrag.
Så klockan var typ 10.05 när jag låste upp cykeln och kunde cykla hemåt.

Inte den minsta gnutta regn.
Solen tittade fram som ni ser på dagens foto.
Men däremot massor av moln.
Men jag klarade mig och slapp bli blöt.
Det regnade faktiskt inte alls igår även om det stundtals såg ut bli regn.

Det var skönt att komma hem så pass tidigt.
Och det var skönt att jag verkligen cyklade iväg och fick undan bostadsbidraget.
Nu är det gjort.
Jippi för mig!

En enkel match tycker säkert många, det är väl bara att fylla i blanketten och lämna in.
Men med min hjärna så blir sådana saker väldigt förstorade och tar enorm energi att lyckas få till.
Jag har liksom legat i startgroparna sen slutet av Juli för detta men det är först nu jag klarade av det.
Inte riktigt i sista minuten men nära inpå.
Att lyckas göra såna här "måste-saker" är för mig lite som att bestiga ett väldigt högt berg.
Jag kan inte klättra upp för snabbt för då får jag andnöd och rasar ihop.
Det måste få ta sin tid och klättringen går sakta men till slut så lyckas jag (förhoppningsvis) med det jag måste göra.

Resten av gårdagen blev ganska så lugn.
När Mini kom hem från skolan så lagade jag till en omelett till honom.
Jag fyllde den med salsasås, köttfärslimpa (i bitar), röd lök, skivad tomat och riven ost.
Tyvärr fastnade den lite när jag skulle vika den dubbel och lägga upp på tallriken åt honom.
Utseendet var inte det snyggaste jag presterat men omeletten i sig var väldigt god sa Mini när han ätit klart.

Efter maten tog vi oss en fika.
Hade köpt mazariner när jag var till affären.
Å det var supersmarrigt.

I det stora hela blev dagen bra.
Jag fick bort ett ok från axlarna och sen fick jag vila och ta det lugnt.

Idag ska jag tvätta.
Det är Torsdag och Mini växlar boende i morgon.'
Jisses så fort tiden går när han är hos mig.
Tyckte att han nyss kom.
Och så är det snart redan dax att åka.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!