tisdag 31 juli 2018

Tisdag och liten uppdatering...





Det är mulet idag och rått och fuktigt.
Dock inget regn ännu.
Temperaturen visar just nu på 21 grader.

I går väntade jag hela dagen för att få något slags besked om hur det gått på magnetröntgen.
Fick dock inget.
Men gossen är näst intill trådlös.
Alla slangar är borttagna förutom den för sondmatning och så har han något mätinstrument på foten.
Det har jag sett mig till på fotona som blivit skickade.

Han ligger inte längre i kuvös och han har på sig kläder.
På mitt sätt sett så ser det väldigt positivt ut.
Det jag ser alltså.

Vad jag skulle vilja veta är vad som hänt i hans hjärna.
Å jag vill givetvis inte vara tjatig och fråga flera gånger.
Tids nog berättar dom.

Jag får känslan av att dom sköter om honom själv nu och att han inte är direkt övervakad som tidigare.
Då har dom nog lite att göra.
Men ett härligt, underbart göra.

Så jag är lika vis som igår.

Idag är han en vecka gammal, tänk så mycket som hänt honom under hans första levnadsvecka.

Nu ska jag klä mig och gå bort till närmsta affären och köpa mjölk.
Jisses så fort den blir dålig nu.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

måndag 30 juli 2018

Åska och regn och magnetröntgen...





I går kom det då äntligen.
Åskan och regnet.
Det regnade till och från hela dagen lång.
Mycket hög luftfuktighet så det klibbade som bara den.
Men skönt.

Idag verkar det fortsätta.
Inte mig emot.
Jag gillar sånt här väder också.

I går kväll fick jag världens sötaste filmsnutt av liten.
Han blir sondmatad med mammas bröstmjölk och han tittar med båda ögonen.
Skickade över den till min finaste Pappelino så även han fick se den.
Han blev mycket glad.
Lilla hjärtat ser riktigt pigg ut på den snutten.
Man ser skillnad från dagen innan då jag träffade honom.

I dag ska då denna magnetröntgen göras på liten.
Jag håller tummarna på att det inte visar på något allvarligt.
Att lilla hjärtat får fortsätta friskna till och att inget nytt tillstöter.
Jag hoppas jag får veta relativt omgående när dom fått resultatet.
Det enda jag gör om dagarna är att jag tänker på liten och familjen.
Dom finns inom mig hela tiden.
Tror aldrig jag bett så brinnande böner som den här sista veckan.

Nu ska jag sätta mig på min altan med en kopp kaffe, njuta av regnet och tänka på lilla hjärtat, idag är han sex dygn gammal!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

söndag 29 juli 2018

Magiskt ögonblick...





I går var världens bästa dag!
Min väninna hämtade mig vid 8 snåret.
Jag hade kokat kaffe och tagit med smörgåsar så vi stannade till på halva vägen och åt frukost tillsammans.
När vi lyckats köra till rätt del av sjukhuset så mötte Maxi och pojkvän upp mig.
Å så gick vi till lilla barnbarnet.

Fick tvätta av oss riktigt noga om händerna och sprita oss innan vi gick till hans kuvös.
Å jisses så näpen och liten han är.
Tårarna bara rann på mig när jag såg honom.
Glädjetårar.
Det kändes verkligen som den lille nockade mig totalt.
Det bara välde fram himmelskt stark kärlek ur mig.
Det kändes som jag kunde gå genom eld och vatten för hans skull.
De unga föräldrarna är så stolta över sitt mirakel och med all rätt.

Jag fick vara inne hos honom närmare en halvtimme.
Han var så fin med sugande munrörelser och små grimaser.
Jag är helt betagen och bedårad.
Han ligger i halvkuvös.
Jag fick titta på honom och känna lite på händer och fötter men inte hålla i honom.
Det gör bara föräldrar och personal.
För övrigt så är personalen helt fantastisk där.
En person vakar ständigt över den lille och har hela tiden koll på värden osv.
Jag förstår att de nyblivna föräldrarna känner sig trygg där.

Under morgonen hade det tagits prover och han blivit läkarundersökt.
Det mesta lät bra, hans reflexer är vad man kan vänta sig osv, något slö men han får medicin så det förklarar det osv.
Han kissar, bajsar och gråter när han börjar bli hungrig eller har ont i huvudet..
Svullnad i ansikte och huvud har börjat gå ner så man ser resultat dag för dag.
I går hade han öppnat bägge ögonen för första gången och det lyckades en personal fånga med kamera.
Man får inte ha med mobilen in i rummet men personalen har tillgång till kamera och fotar och framkallar direkt och föräldrarna får sen fotografierna.

I går när jag träffade honom så berättades det att han inte haft kramp på ungefär 1 1/2 dygn och det var positivt att höra.

På Måndag ska det då göras denna magnetröntgen och sen får vi se vad resultatet visar.
Å utgå från det.

Efter mötet med lilla hjärtat så gick vi in i ett dagrum och satte oss ner och pratade nån timme.
Det var skönt att träffa dottern och pojkvännen och se att dom var stadiga med varandra.
Dom förlitar sig på varandra och stöttar varandra.
Himmelskt skönt att se.
Givetvis oroar man sig även för dem, inte bara den lille.

Så blev det dags för mig att bege mig hemåt.
Jag ville inte ta upp för mycket tid och det började bli tid för den lille att äta.
Han sondmatas så det tar sin lilla tid.
Vi kramades länge och väl innan vi skiljdes åt.

När jag väl kom hem var det som luften gick ur mig.
All spänning som jag känt lämnade mig sakta men säkert.
Åh så fruktansvärt trött jag kände mig.
Vi vet som sagt fortfarande inte vad som hänt/händer med den lille men det känns ändå mer positivt och positiv måste vi vara.

Nu väntar vi och ser vad magnetröntgen visar och så utgår vi från det.


Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

lördag 28 juli 2018

Idag ska jag få se mitt barnbarn för första gången...





I dag åker jag upp till sjukhuset och hälsar på den lilla familjen.
Vi åker direkt på morgonen, runt 8 snåret.
Det ska bli så härligt att träffa både Maxi och pojkvän och få titta på lilla hjärtat.

I går eftermiddag så ringde pojkvännen till mig.
Det var så skönt att prata med honom.
Han berättade i stort vad som händer och är på gång.
Dottern har ju fått antibiotika intravenöst men har nu fått övergå till tabletter.
Infektionen hon bär på är på återgång.
I går hade värdet varit 42 och dagen innan 102.
Det var skönt att höra att det går åt rätt håll.

Jag fick även ett tiotal bilder på den lilla så nu har jag många att förirra mig i.
Han är så ljuvligt söt.
På något vis känns det som om jag blivit påkörd av tåget men med dessa bubblande starka känslor av ren och pur kärlek.
Att man kan känna så hade jag ingen aning om även om jag vet att jag har förmågan att älska.
Jag kan knappt förstå att jag ska få se honom idag.
Jag gissar på att jag kommer att gråta, inte av ledsenhet men av lycka/kärlek.
Jag längtar.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!


fredag 27 juli 2018

Fredag och liten uppdatering...





Idag är det Fredag och jag får hem Mini.
Dags för mammavecka igen.
Det ska bli skönt att ha honom hos mig.

I går åkte jag in till byn för att helghandla.
I ren förvirring så glömde jag dra-maten hemma så jag fick bära alldeles för tungt och det känns minsann av i nacke och axlar idag.
Jag har inte huvudet med mig tydligen, så mycket annat att tänka på och som snurrar inom.

I går så åkte min x-make med Mini och Midi till sjukhuset som Maxi med familj huserar i just nu.
Midi ringde när dom kom hem och hon var väldigt positiv.
Dom hade fått träffa den lilla gossen efter att dom spritat sig osv.
Hon sa att han såg så otroligt liten ut men är världens sötaste.
Han krampar inte lika hårt längre så det hade lugnat sig lite och det är ju skönt att höra.
Magnetröntgen blir på Måndag, dom gör den inte direkt för att det är svårare att se resultat då.

I morgon så åker jag själv upp och hälsar på.
En fin väninna ska skjutsa mig.
Det känns himmelskt skönt att även jag kan ta mig dit.
Har jag tur så får jag gå in till den lille.
Ska bli härligt att få krama om Maxi och pojkvän också.

I går fick dom byta rum.
Maxi har fått antibiotika via dropp men det tar dom bort nu så då får dom flytta till samma våningsplan som liten ligger på.
Kan tänka mig att det känns lättare för föräldrarna då dom har närmre till sonen.

Jag försöker hålla mig positiv och tänka att allt kommer att bli bra.
Och ibland bryter jag ihop och gråter.
Men i det stora hela så går det bra.

Nu längtar jag tills morgondagen då jag får träffa den lilla familjen.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

torsdag 26 juli 2018

Fortsatta komplikationer...





Lilla hjärtat mår inte så bra.
Det känns som om det bara blir värre och värre och samtidigt så försöker vi hålla oss upprätt och positiv.

Fick en uppdatering i går kväll som gjorde att jag bröt ihop för en stund.
Läkarna vet inte riktigt vad som hänt med gossen men dom har en idé.
Han ska genomgå magnetröntgen endera dagen och då får dom förmodligen veta exakt vad som hänt.
Dom har kommit fram till att kramperna utgår från en punkt i hjärnan och att han även fått syrebrist i en liten del av hjärnan också.
Därför tror dom att han fått en stroke.
Alltså, jag skrev stroke.
Vår lilla babygosse.
Man kan knappt tro att det är sant.

Dottern gör allt för att hålla ihop.
Hon skickar uppdateringar med jämna mellanrum via mobilen men orkar inte prata i telefon om det för då blir hon så ledsen och just nu måste hon försöka hålla sig positiv och tro att det blir bra till slut.
Tack och lov att hon har pojkvännen så dom kan vara starka tillsammans.

Håll tummarna för att det ska gå bra med den lilla nyblivna familjen, alla tummar och tår ni har.
Jag har lite svårt att ta in att allt detta verkligen händer.
Det känns som en mardröm som aldrig tar slut
Den lilla är så ljuvlig, så söt och vacker.
Att se honom med alla dessa slangar får mitt hjärta att brista.

Det blev då rakt inte som vi trodde innan han föddes, inte tänkte någon av oss att allt detta skulle kunna hända.
Då var vi lyckligt ovetande.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

onsdag 25 juli 2018

Babyn är här och lite komplikationer...



Igår förmiddag 10.37 föddes då den lilla gossen.
Förlossningen gick väldigt snabbt.
Från att vara öppen 2 centimeter föddes han 1.45 h efter den kollen.
Moderkakan ville inte släppa så Maxi blev rullad till operation för att ta ut den.
Hon mådde därefter inte så bra.
Visade sig att hon hade en infektion så antibiotika sattes in.
Lilla hjärtat mådde heller inte så bra, där trodde dom det berodde på att förlossningen gått för fort.

Sent i går kväll blev det illa med lilla hjärtat, han fick problem med syresättningen samt kramper antagligen pga en infektion, så han fick transporteras med ambulans till ett större sjukhus norrut med bättre resurser av att ta hand om små knyten.
Han fick antibiotika, dropp och krampmedicin så värdena blev stabila.





Här ser ni honom i ambulansen.
Föräldrarna fick åka taxi efter.

Mormor är naturligtvis väldigt orolig men det sista jag hörde var att alla mår under omständigheterna bra.
Puh, vilken pärs alltså.

Men äntligen är han här och han är världens sötaste.
Jag har foto på honom i datorn som jag liksom bara fastnar i, har svårt att slita mig från att fortsätta titta på honom.
Hur det känns?
Helt obeskrivbart, det finns knappt ord att beskriva värmen och lyckan jag känner för den lille.

Hoppas nu att allt går bra så den lilla familjen får komma hem.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!


tisdag 24 juli 2018

Ingen baby än och in i dimman...





Blev tvungen att ge mig ut på en nattlig promenad eller det kallas kanske morgon.
Klockan var 03.45 när jag gick hemifrån.
Oj så dimmigt det var.
Bitvis såg jag inte handen framför mig ens.
Ganska mysigt faktiskt.
Efter närmare två timmar var jag hemma igen.
Nu dricker jag kaffe.

Varför promenad så tidigt?
Hade ganska så kraftigt ångestpåslag i natt och så kunde jag inte sova.
Å så behövde jag rensa tankar.

Gårdagen gick men ingen baby föddes.
Jag väntade och väntade.
Maxi tyckte att det var ganska så segt.
Hon berättade att hon fick nån tablett var 1 1/2 timme som skulle hjälpa tappen att mogna.
Igångsatt skulle hon inte bli förrän idag.
Det är som vanligt, ny personal, nya planer.
Hoppas verkligen att dom sätter igång henne idag om det nu inte redan börjat vill säga för det vet jag inget om än.
Nåväl, babyn kommer förr eller senare, man har ju inte hört talas om nån baby som liksom aldrig kom ut.

Det blir väl ännu en dag av väntan med förhoppningsvis underbart besked.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

måndag 23 juli 2018

Inget är som väntans tider...






Jag väntar.
Och väntar.
Och väntar.

På vad kanske ni undrar?
Jo jag väntar på besked från sjukhuset och förlossningen.
Maxi åkte in i går för hon började läka fostervatten.
Dom kollade och visst var det så.
Skickade hem henne och ville att hon skulle hålla kolla så att det inte blev missfärgat.
Det blev missfärgat så hon åkte in igen.

Om det inte satt igång av sig själv så blir hon igångsatt vid 07.30 tiden idag.
Vad som hänt sedan jag sist pratade med henne kl 18.20 igår kväll vet jag inte.
Just då hade hon inga värkar men vattnet hade gått då dom satte en elektrod på babyns huvud för att hålla koll på hur babyn mår.

Så jag väntar.
Känner mig pirrig och samtidigt orolig.
Jag vill ju att allt ska gå bra och att förlossningen blir fin för henne.
Jag vill att babyn är frisk, välskapt och mår bra.
Jag vill veta vad han ska heta och hur stor han är.
Jag vill se ett foto av honom.

Jag väntar.
Och fortsätter göra så tills jag får det där telefonsamtalet.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!


söndag 22 juli 2018

Äntligen åska och lite regn...





I går eftermiddag så började jag höra åskan.
Först gick den inte så hårt men sen mullrade det ordentligt.
Jag drog ut det jag borde och satt på altanen.
Jisses en sån åskskur det kom.
Regnet bara öste ner.
Nu var det lite för ljust så det var svårt att se blixtarna men åskknallarna, ja dom hördes.

Har jag skrivit tidigare att åska, blixt och dunder är ett favoritväder för mig.
Jag har älskat det sen jag bara var en liten flicka.
När jag var yngre gick jag alltid ut för att titta på blixtarna.
Nuförtiden håller jag mig till att sätta mig på altanen och mysa.

Det ska kunna åska och regna stor del av denna dag med.
Vi får väl se hur det blir med det.
Det är uppehåll nu men otroligt hög luftfuktighet.

Jag är lite lycklig inom för jag har verkligen längtat efter ett sånt här väder.
Hos mig har det knappt åskat alls de sista somrarna så det är väl därför jag kände mig så lycklig igår.
Hoppas det fortsätter idag!

Å med det önskar jag er alla fina en riktigt God morgon!

Ha det bäst!

Kramen om!

lördag 21 juli 2018

Prinsessan...





...sitter tillsammans med sina John Bauer vänner i min bokhylla.
Jag har stornäsa, bergatrollet och väldig haka i den serien.
Tyvärr så gick det inte att få tag på fler.
Eftersom jag aldrig köpt något troll själv har jag heller aldrig kollat om det exempelvis går att få tag på idag.
Jag är nöjd med dom jag har.

Det är tidig morgon.
Jag klev upp runt 04 snåret.
Har legat vaken sen 01.
Det där med sömn fungerar inte alls så bra.
Dels medicinen jag ätit som slår ut sömnen, dels denna värmebölja som gör alla rum så otroligt varma att det är omöjligt att sova.
Trots sömntabletter.

Nåväl det är en ny dag.
Jag hoppas på regn idag men man vet ju aldrig om det blir även om vädret visar på att det kan komma lite stänk.
Luftfuktigheten är hög, 79%.
Å det känns minsann.

Mini kom hem igår eftermiddag men bara för att packa ihop rummet och så drog han igen.
Jag är nu inne på ensamveckan.
Han har fått lägenhet på orten han ska läsa vidare på vid högskolan.
Han ställde sig i kö redan ifjol vår så han hade många poäng.
Han fick sitt första val av lägenhet.
Kontrakten är skrivet och inflyttning blir den 1 September.
Det flyter på så smidigt för honom att jag inte kan annat tro än att det verkligen är meningen.
Himla skönt för honom att allt är klart.

Jag försöker så smått ställa in mig på att han snart försvinner och att mammaveckorna är över.
Det känns ska jag säga.
En tudelad känsla, jag är glad för hans skull men det känns jobbigt att han flyttar.
Jag kommer att sakna honom när han inte längre kommer varannan vecka till mig, jag kommer verkligen att sakna honom men, men det är såhär livet fungerar och är.
Men än är det inte 1 September så fram tills dess så får jag fortfarande rå om honom varannan vecka.
Jag får passa på och njuta mesta möjliga under denna tid.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

fredag 20 juli 2018

Fredag och in på ensamvecka...





Då är det Fredag igen.
Mini växlar boende idag.
Han har ännu inte kommit hem, stannade ytterligare en natt hos henne (Midi).
Så jag fick en helt lugn dag utan interaktion med någon annan människa.
Somliga dagar är det skönt att inte behöva prata med någon alls tycker jag.
Det är väl eremiten i mig som talar för det.

Värmeböljan fortsätter och inte minsta tillstymmelse till regn verkar det bli.
Har läst att det regnat på sina håll i landet men kanske inte så mycket som behövs.
Hoppas på regn även hos mig, men vi får väl se.

Mini växlar som sagt boende idag och jag går in på ensamvecka.
Det känns helt okej.
Fortsätter värmen så orkar jag ändå inte göra någonting.
Huvudvärken med släggan som bankar fortsätter dygnet runt.
Sömnen fungerar inte alls.
Så att jag ingen energi har är inte så konstigt.

Just nu längtar jag efter den lilla ängeln som snart ska födas till detta jordeliv.
5 dagar kvar nu till beräknat förlossningsdatum.
Idag ska Maxi till barnmorskan för en rutinkontroll.
Hon har mot slutet haft lite för högt blodtryck och dom vet inte riktigt varför.
Havandeskapsförgiftning?
Dom vet inte ännu.
Till veckan ska hon på specialistmödravården, har hon fortfarande högt blodtryck kanske dom sätter igång henne om hon nu inte redan fått sin baby.
Slemproppen har gått och för någon vecka sedan hade hon öppnat sig 1 cm så det är i vart fall på gång.
Mormor längtar så...

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

torsdag 19 juli 2018

Värmeböljan fortsätter...





Igår ringde läkaren två gånger till mig.
Först vid 09.30 och sen vid 15.00.
Som jag skrev tidigare så var hon väldigt noggrann i sitt samtal med mig och det var hon även denna gång.
Hon ville konferera med min egentliga läkare huruvida jag skulle fortsätta med morgonmedicinen.
När hon ringde upp igen på eftermiddagen så blev det bestämt att jag skulle sluta med den direkt, ingen uttrappning alls.
Det känns riktigt bra.
Jag satt och läste om den medicinen och nej, den var inte ett sk uppåttjack utan en medicin som skulle få mig låg och det går ju mot allt när det handlar om mig.
Inte konstigt att jag mår som jag gör.
Jag är glad att jag slipper ta den mer.
Bara synd att jag blev tvungen att ta ut en ny flaska, för den medicinen är kostsam trots att jag nu bara betalar 25%.
Men det är som det är...

Jag åkte in till byn i går eftermiddag för att göra några ärenden.
Sommarbussarna är så besvärlig för det är så lätt att missa att dom inte går i tidtabellen på nätet, superkrångligt att läsa den.
Jag trodde det gick en buss kl 15 men nej då den gick inte förrän 15.30 så jag fick sitta och vänta ganska så länge i hettan.
Väl på bussen höll jag på att storkna, det var riktigt bastuvarmt och ingen luft rörde sig alls.
Mycket obehagligt.

Jag gjorde mina ärenden och hade väl 25 minuter kvar innan bussen hem gick så jag satte mig på en parkbänk i skuggan och bara iakttog människor.
Det är ganska så intressant.
Det kom en äldre herre och satte sig bredvid mig på bänken.
Han satt och tittade sig runt omkring och jag fick en känsla av att han grunnade på något.
Till slut efter moget övervägande så tog han fram en flaska ur ryggsäcken och sprättade den och sen tog han sig några rejäla klunkar. Suckade av belåtenhet och tittade på mig som om han tänkte, vad säger du nu då?
Njae, jag sa givetvis ingenting, han behövde nog sin sup men det såg ganska så roligt ut.

Slutligen kom så bussen så att jag fick åka hem.
Det var ljuvligt att kliva innanför dörren hemma.

Jag hade en lugn och skön kväll.
Pratade med älskade E, Maxi och väninnan A.

Någon gång senare idag kommer Mini hem.
Det lät som att han skulle äta med Midi så jag behöver inte laga middagsmat idag.
Har rester så jag klarar mig.
Ute är det redan jättevarmt, värmeböljan håller i sig och inte minsta regnmoln syns till.
Det är sommar!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om! 

onsdag 18 juli 2018

Det börjar bli en vana...





Bra eller dålig vet jag ej men när jag inte kan sova så går jag ut och promenerar.
I morse var hon exakt 03.40 när jag gick iväg.
Ganska tidigt jag vet.
Å med tanke på den olidliga värmeböljan vi har är det endast så tidigt som det är drägligt att promenera, bara 20 grader liksom.
I går passerade graderna 30, det är alldeles för varmt.

Väl hemma efter 2 1/2 timmes promenerande, å nej jag satt nere vid hamnen en 30-45 minuter och mediterade eller nåt liknande, så jag gick inte hela tiden.
Ja men i vilket fall så är jag åter hemma.
Kaffemuggen står vid sidan av mig.
Som vanligt om morgnarna.

Idag tror jag inte att jag gör så mycket.
Har gjort bort tvätten.
Tog den igår och i Måndags.
Mini ska till syster yster i eftermiddag för dom ska ut på lokal och roa sig i afton.
Så jag blir ensam här hemma.

Idag innan lunch ska läkaren ringa och göra en medicinuppföljning.
Vips har det gått 3 veckor sen sist hon ringde.
Hoppas hon ringer på den bestämda tiden så jag slipper sitta och vänta.
Tycker inte om att vänta.

Nåväl, dagen rullar säkert på som den alltid brukar göra.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

tisdag 17 juli 2018

Spänningen är olidlig...





Nu är det bara en vecka kvar till beräknad förlossning.
Föräldraparet håller på att längta ihjäl sig efter att äntligen få hålla lilla sonen som huserat i magen i sina famnar.
Tänk att det snart gått 9 månader, babyn är i princip klar att födas när som helst.
Mamman och pappan har förberett så allting är klart nu.
Igår fick jag denna bild på sängen som dom gjort i ordning.
Där ska lilla knytet husera under en lång tid.

Jag blir alldeles salig inom när jag tänker på att han snart är här.
Försöker föreställa mig hur han ska se ut men det går inte riktigt.
Jag tror att när jag väl får se honom så kommer jag att tänka att ja men just det, det är ju så han ser ut, som om jag redan visste det innan.
Jag längtar efter att hålla honom i min famn och få snusa på babydoften.
Små bebisar luktar så gudomligt gott.

Jag har redan massor av sånger inom mig som jag vill sjunga för honom när jag håller honom i min famn.
Jag har alltid sjungit mycket för mina egna, när de var små.
Vart och ett av barnen har haft "sina" sånger.
Nu känner jag hur sångerna bara bubblar inom mig och de vill ut snart.

Jag längtar mig tokig efter mitt barnbarn.
Tänk, snart är jag mormor och min äldsta dotter mamma!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

måndag 16 juli 2018

Värmen...






I fall ingen har undgått det så är det sommar.
Och inte vilken sommar som helst.
Det är sommaren 2018.
En mycket varm sommar.
Man ska inte klaga, jag tycker om sol men den här tryckande värmen är inte så rolig alls.
Jag har alltid haft svårt för när det är för varmt, ända sedan jag var liten flicka.
Har alltid fått en fruktansvärd huvudvärk då och jodå den attackerar dagligen även denna sommar.
Någon lite djävul står och slår med stora släggan i skallen, det är inte roligt.
Och någon energi att tala om har jag inte.
Den är putsväck.

Men det är inte solen/ljuset jag klagar på, det är den tryckande värmen.
Just nu skulle jag bli väldigt glad om temperaturen gick ner till 20 grader ett tag så att jag kan återhämta mig en smula.

Varför inte bjuda på regn en vecka.
Det skulle verkligen behövas då det är så torrt.
Det finns nog inget ställe i landet som inte har eldningsförbud nu.
Ja massor av regn som blöter upp markerna skulle uppskattas.

Men jag har ingen god kontakt med vädergudarna.
Dom lyssnar inte på mig.
Tyvärr.

Nåväl, det är bara att fortsätta genomlida dagarna och låtsas att det är så mysigt så.
Vad annat går att göra?

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

söndag 15 juli 2018

Morgonpromenad...





Klockan är 07.00 och jag har varit vaken länge, länge.
Fotot tog jag under promenaden som började 04.00.
Vacker soluppgång.
Promenaden blev dock alldeles för lång, jag hade svårt att ta mig hem.
Fick kämpa järnet för varje steg jag tog.
Man borde lära sig, det har hänt förr vid flertalet tillfällen men jag tycks ha svårt för det.
Lagom var det, lagom, får försöka gnugga in det i hjärnroten.

Nu sitter jag i köket och är helt dödsslut på.
Har värmt en mugg kaffe, morgonens första.
Har även tagit en stark värktablett så får se hur kroppen svarar mot den.
Förhoppningsvis sker en smula lindring av värken.

Nåväl det är Söndag idag.
I går blev det aldrig att jag lagade mat då Mini skulle gå ut och äta med Midi och hennes pojkvän.
Jag åt rester sen Fredagen.
Så idag ska jag koka tagliatelle och göra pastasåsen med rökt skinka.
Den jag hade planerat att göra igår.
Tur jag är flexibel av mig.
Å skönt för nu behöver jag inte fundera på vad mat jag ska laga idag.

I övrigt lär det inte hända så mycket.
Tror på en lugn dag.
Vila och säng.
Minihäng.
Det blir så bra så.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

lördag 14 juli 2018

Hör och häpna...





I går eftermiddag/kväll så fick vi en ganska ordentlig regnskur hos mig.
Det kändes ljuvligt skönt och luften blev helt annorlunda efter den.
Hade önskat mer regn än det som kom men man får vara glad för det lilla.

Idag är det dock tryckande hett igen.
Och huvudet fortsätter jäklas.
Det står någon liten djävel där inne och bankar med en slägga.
Inte hjälper det med tabletter heller, har försökt.
Men nåväl sånt är livet.

Mini kom igår.
Den här gången tog han med sig sin bordsfläkt som han har hos sin far så att han ska härda ut i värmen.
Det blir ju lite svårt att sova bra när det är så otroligt varmt som det är nu.
Själv har jag takfläkt i sovrummet.
Skulle inte gå att vara där annars.

Jag grillade kryddkorv och så gjorde jag bara pommes i ugnen.
Till det en grönsallad.
Efter middagen blev jag tvungen att lägga omkull mig en stund.
Ingen som helst energi kvar, jag tog bara stopp.

Idag tänker jag koka tagliatelle och göra en pastasås på rökt skinka, röd lök, vitlök, kryddor och crème fraiche.
En enkel middag att göra men det blir attans så gott.
Mini älskar allt vad pasta heter så han lär bli nöjd och glad.

Mini funderar eventuellt på utgång med syster yster ikväll.
Får se hur det blir.
I sådana fall blir jag solokvist.
Men det gör mig inte så mycket, jag är van att ofta vara ensam och jag trivs med det, likväl som jag älskar tiden jag har Mini hos mig.
Jag lär märka hur det blir.

Nu ska jag sätta mig på min kära altan och dricka kaffe och så får dagen bli som den blir.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

fredag 13 juli 2018

Lunchbuffé med Mini...







Jag och Mini sågs på byn strax efter 11 i går.
Vi gick direkt till restaurangen och där hade det ännu inte blivit så mycket folk.
Vi kunde betala i lugn och ro samt välja bord.
Å så mycket gott det fanns att välja på.
Det var alltså buffé som ni ser på dagens foton.
Det fanns inte en chans att ta av allt.
Men det jag valde smakade himmelskt.

Vi satt länge och njöt av maten.
Å så skålade vi för att Mini blivit antagen till högskolan han sökt.
Nog för att jag inte trodde annat men det är ändå skönt att han svart på vitt blivit antagen.

Efter maten så tog vi för oss av friterad banan och glass.
Vi hoppade över kaffet för det var så varmt.

Det var en riktigt härlig lunch med fantastiskt sällskap.

Mini följde med till affären och jag handlade det som behövdes hem.
Sen satt vi oss på en bänk i skuggan och pratade.
När Mini gick till sin buss satt jag kvar och vips hade en äldre tant satt sig bredvid mig.
En pratglad tant.
Vi pratade med varandra tills jag var tvungen att gå till min buss och hon tackade så mycket för samtalet, det hade varit så trevligt.
Se jag kan mina gamlingar fortfarande.

Väl hemma tog jag det bara lugnt efter jag packat in det jag handlat.
Värmde en kopp kaffe och softade.

I eftermiddag så får jag hem Mini.
Det är dags för mammavecka igen.
Ska bli så mysigt att få rå om honom.
Jag njuter av varje stund för snart nog så flyttar han.

Jag har ringt och väckt Midi, sista morgonen för sen har hon 4 veckors semester.
Det har hon gjort sig förtjänt av.
11.45 stämplar hon ut.
Även jag får ledigt då jag inte behöver dubbel-och- trippelkolla hur hon ska jobba så att jag inte missar att ringa på morgnarna.

Nu ska jag dricka mer kaffe och njuta av morgonen.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

torsdag 12 juli 2018

Lunchträff idag...





Idag ska jag åka in till byn för jag har en lunchträff.
Vi ska äta buffé på en asiatisk restaurang.
Restaurangen har ingen av oss provat tidigare.
Det ska bli spännande.
Å gott!

Å jag har bästa lunchsällskapet med.
Tänka sig att jag ska luncha med min finaste son.
Det är hans förslag för han har känt sig nyfiken på hur deras buffé är.
Och han övertalade sin mor i går kväll.
Kunde inte säga nej.
Å det var väldigt länge sedan jag var ute och åt så det ska bli roligt.

Efter lunchen får jag nog passa på att handla lite innan jag åker hem.
Då slipper jag åka iväg i morgon.
Mini kommer i morgon, det är dags för mammavecka igen.
Det ska bli skönt.

Den här veckan har inte varit så bra för mig.
Jag har varit gräsligt trött och orkeslös.
Å så detta huvud, har så fruktansvärt ont i huvudet och det lättar inte.
Behöver regn så att jag kan andas igen.
Då lättar nog huvudvärken också, vill jag tro i alla fall.
Den här tryckande, kvava värmen tar kål på mig.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

onsdag 11 juli 2018

Onsdag...





Ny morgon och ny dag.
Idag är det onsdag.
Jag har äntligen lyckats återgå till normal tidszon, det tog sin tid men nu stämmer det i min hjärna med.

Det ser ut att bli en riktigt varmt idag med.
I går hade jag 28 grader i skuggan.
Puh så varmt det var.
Blev tvungen att gå två gånger bort till närbutiken också.
När jag varit hemma en kort stund efter den första turen så fick jag sms att jag hade paket från Apotea att hämta ut så det var bara att traska iväg igen.

Å inte blev det något oväder heller.
Ingen åska för Millan.
Nä, det var bara väldigt varmt.
För varmt i mitt tycke, detta är inte lagom.
Man ska inte klaga, jag vet men det får vara någon måtta tycker jag.
Å jag är ingen soldyrkare även om jag tycker om sol.
Vi behöver massor av regn nu, det är så gräsligt torrt överallt.

Min hjärna håller på att explodera av värmen.
Har så fruktansvärt ont i huvudet varje dag.
Jag dricker massor av vatten men det hjälper inte.
Baksidan av solen.
Men så är det inte lagom nu heller.

Jag känner med Maxi, gå höggravid i denna värme är nog inte så roligt kan jag tänka mig.
Snart så är det dags för babyn att födas.
Jag tror det är 13 dagar kvar nu.
Om nu Knodden vill ut vid beräknat datum.
Hoppas hon slipper gå över tiden för det är drygt när man bara håller på att längta ihjäl sig efter sitt lilla knyte.
Det känns så spännande och bra mycket mer verkligt än i början.
Snart är han här.
Så jag längtar!

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

tisdag 10 juli 2018

Tisdag och vilken värme...






Ny dag igen då.
Återigen blir det en väldigt varm dag.
Det är redan nu 24 grader.
Sol från klarblå himmel.
Det kommer att bli för hett för att sitta på altanen om jag inte öppnar upp alla rutor där.
Jag brukar ha 34-35 grader under eftermiddagen fast jag öppnat upp ordentligt.
Det är på gränsen till för varmt för mig.
Jag är ingen extrem soldyrkare.
Jag gillar lagom.

Nu vill ja ha ett rejält åskväder och spöregn så att det går att andas lättare igen.
Jag har lite svårt med andningen när det är så varmt och kvavt.
Får ofta panik.
Men jag har inget emot solen för jag behöver lagra allt dagsljus som finns så att jag ska klara av hösten och vintern någorlunda.

Maxi hörde just av sig.
Hon har följt med pojkvännen till annan ort på arbete.
Nä hon arbetar inte men pojkvännen gör.
Jag tror hon känner sig tryggare att vara med honom ifall det skulle sätta igång.
Det är ju så kort tid kvar nu så det skulle kunna hända när som helst.
Hon skickade en snap på en mycket god frukost.
Hotellfrukost ni vet.
Blev lite avis, det såg så gott ut.
Själv har jag än så länge bara druckit kaffe och vatten.
Får se när jag fyller på magen med annat än flytande.
Jag är ju inte så duktig på frukost.

Dagen blir i alla fall lugn.
Jag har inga planer alls.
Såsar väl på här hemma som vanligt.
Blir en promenad senare till närbutiken men har inte bestämt när det blir.
Jag får se helt enkelt.

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!

måndag 9 juli 2018

Morgonstund...





Har haft en sån där osovandes natt igen.
Finns säkert inget sådant ord, förmodligen hittepå men vi Norrlänningar sätter ofta o framför ord.
Det fungerar ska ni veta.
Somnade runt 23 och vaknade 00.30, inte mycket sömn att hurra över.

Jag klädde mig för en promenad och 03.50 låste jag igen ytterdörren.
Det var nästan bara jag ute.
Någon kom cyklandes till jobbet, jobbar förmodligen som långtradarchaffis så därav den tidiga timman.
Det var skönt ute trots att himlen var igenmurad.
Det blev en 50 minuters promenad i hygglig takt.
Borde jag kanske skriva powerwalk, nä det är inte ett ord jag använder mig av.
Jag skriver promenera eller traska och det säger egentligen inte särskilt mycket om tempot jag håller.

Väl hemma har jag värmt mig en kopp kaffe och det smakar ljuvligt kan jag säga.
Solen försöker titta fram genom molnen, det går sådär än så länge.
Det är redan 17 grader fast klockan är så lite.
Det blir återigen en varm dag.
Denna sommar går inte att klaga på, sol och värme har det varit gott om.
Själv saknar jag ett riktigt sjudundrande-helsikes-åskväder.
Än så länge har det varit obefintligt men jag hoppas alltjämt att få uppleva det så att jag kan sitta ute på min altan och mysa, lyssna till åskan och se blixtarna över den svarta himlen.
Vi får väl se om jag får min önskan uppfylld, det har varit dåligt med rejäla åskväder hos mig de senaste somrarna.

Midi jobbar dag så jag ska väcka henne om drygt 1 1/2 timme.
Hon börjar inte förrän 08.00 idag.
Ringer alltid 1 h och 15 min innan hon börjar jobba så att hon har gott om tid för att göra sig i ordning innan arbetet.
Hon och pojkvännen har förresten fått tag på en gemensam lägenhet så i höst så slår dom ihop sina påsar och flyttar tillsammans.
Jag är så glad för hennes skull.
Hennes pojkvän är guld värd och det är så roligt att se hur omtänksam och kärleksfull han är mot henne.
Hon har tidigare haft lite otur när det kommer till pojkvänner men denna gång verkar hon ha träffat på en guldgruva.
Jag är väldigt förtjust i honom.

Det är så skönt när det går bra för barnen och dom liksom hittar hem, när det flyter på bra och dom är lyckliga.
Båda tjejerna har fina pojkvänner och lever ett bra liv.
Maxis datum börjar närma sig nu.
Det är inte långt kvar.
Hon är höggravid och ytterligt less på att vara gravid.
Allt är klart inför barnet som ska födas.
Snart blir jag mormor.
Åh så jag längtar!

Nu ska jag fortsätta min dag, den blir väldigt lång med den tidiga timman jag vaknade upp till men sånt är livet, vad är väl en bal på slottet...

Ha det bäst alla fina!

Kramen om!